Regionnämnd får inte hemlighålla löneuppgifter utifrån GDPR

Det var fel av Region Stockholm att neka en begäran om att få ta del av en sammanställning med namn och löneuppgifter på en vårdvalsenhet utifrån dataskyddsförordningen GDPR. Det konstaterar kammarrätten, som betonar att sekretess enligt 21 kap. 7 § i OSL inte gäller eftersom regionen inte har visat prov på någon konkret omständighet som talar för att löneuppgifterna ska komma att hanteras i strid med GDPR.

Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd skrev i sitt avslagsbeslut att ”anställda inte har rätt att utföra lönekartläggning bland sina kollegor på grundval av individuppgifter av integritetsskäl”. Detta då namn är en personuppgift enligt GDPR och när dessa sammanställs i en lista blir det fråga om en kartläggning, enligt beslutet, som nu alltså har upphävts.

Kammarrätten skickar nu tillbaka ärendet till den ansvariga nämnden för att pröva frågan om någon annan sekretessbestämmelse hindrar ett utlämnande i fallet.

Affärssekretess för fastighetsbeteckningar rörande hästanläggningar

En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.

Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.

Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.

Kölista inom kommuns barnomsorg är allmän handling

En kölista inom barnomsorgen i Lilla Edets kommun – som har hämtas från ett verksamhetssystem – utgör internt arbetsmaterial som inte har tagits om hand för arkivering, och är därmed ingen allmän handling. Det menade den ansvariga kommunnämnden, som tidigare i år avslog en begäran från ett företag inom barnomsorgen om att få ta del av uppgifterna. Men kammarrätten håller inte med. Listan, som uppdateras vid ansökningar och placeringar och hela tiden är tillgänglig för nämnden, är enligt domstolen att anse som en förteckning som förs löpande, och som ska anses färdigställd i samband med varje ny anteckning. Därmed är listan en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen, och det ankommer på nämnden att lämna ut den såvida inga sekretesshinder föreligger vid en prövning, enligt domstolen.

JO kritisk till utbildningsnämnd efter väntan på handlingar

Trots flera mejlförfrågningar till Utbildningsnämnden i Södertälje fick en man i Södertälje vänta i flera månader i fjol på att få ta del av begärda dokument. Först i efterhand visade det sig att handlingarna fanns att tillgå på en skolexpedition – något som dock inte hade kommunicerats tydligt till personen, enligt Justitieombudsmannen (JO). Nämnden får i JO:s beslut i ärendet kritik för att mannens begäran inte behandlades skyndsamt.

Kommunen har för egen del hävdat att ansvariga tjänstemän har gjort vad de har kunnat för att hörsamma begäran i enlighet med tryckfrihetsförordningens föreskrifter.

Valmyndigheten tvingas ompröva sekretess för skyddade identiteter

En företrädare för ett företag begärde ut personnummer för kandidaterna i valet 2022 från de listor som de politiska partierna som ställde upp i valet hade lämnat in till Valmyndigheten, men fick inte ut personnumren på de kandidater som hade skyddade personuppgifter. Beslutet överklagades till kammarrätten i Stockholm som river upp beslutet och återförvisar målet till Valmyndigheten.

Valmyndigheten maskerade personnumren på kandidaterna med skyddad identitet med hänvisning till att uppgifterna finns i röstlängdsregistret och därmed omfattas av sekretess som gäller register av befolkningen, enligt 22 kap. 1 § OSL, där skyddade personuppgifter utgör en sådan typ av ”särskild anledning” som det kvalificerade raka skaderekvisitet i bestämmelsen syftar till. Domstolen menar dock att bestämmelsen är tillämplig på röstlängdsregistret, men däremot inte på de handlingar som personen har begärt uppgifter från, alltså listor med kandidaternas namn och personnummer som partierna har lämnat till Valmyndigheten. Kammarätten visar nu målet tillbaka till Valmyndigheten för prövning om uppgifterna kan sekretessbeläggas med hänvisning till någon annan bestämmelse.

Anbudsgivares uppgifter om uppfyllnad av miljökrav är inte företagshemligheter

Ett företag som hade deltagit i en upphandling av profilprodukter som anbudsgivare men inte vunnit upphandlingen, begärde av det kommunalt ägda företaget Jämtkraft AB att få ta del av samtliga anbudsgivares prisformulär för produkterna, men fick handlingen i maskerat skick, med motiveringen att den innehöll företagshemligheter.

Anbudsgivaren överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall. Domstolen river delvis upp det överklagade beslutet. Uppgifterna om anbudsgivarnas svar på om ställda miljökrav uppfylls av de offererade produkterna och på hur anbudsgivarna arbetar med ett miljövänligt alternativ till transport utgör inte företagshemligheter, enligt 31 kap. 16§ OSL, slår domstolen fast. De uppgifterna är alltså offentliga och ska lämnas ut. Lagrummet, som ger sekretesskydd för företagshemligheter vid upphandlingar, har ett rakt skaderekvisit som kräver en ”särskild anledning” att anta att anbudsgivarna lider men om uppgifterna röjs.

Domstolen avslår överklagandet vad gäller övriga maskerade uppgifter i handlingarna, med argumentet att de är viktiga konkurrensmedel i upphandlingar.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Domstol kritiseras av JO för fråga om utgivningsbevis inför e-postutlämnande

En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.

JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.

Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunalt bostadsbolag offentliga

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunägda Nordanstigs Bostäder AB är att anse som allmänna handlingar, som ska lämnas ut om inte någon sekretess föreligger. Det meddelar Kammarrätten i Sundsvall, efter att en lokalpolitiker tidigare har nekats att del av handlingarna. Bostadsbolaget betonade i sitt beslut att det inte fanns ”något syfte” med begäran då personen inte satt i styrelsen vid tillfället, och att protokollen från mötena fanns tillgängliga via kommunens hemsida. Övriga dokument – det vill säga bilagorna – är vare sig inkomna eller upprättade och därmed inte offentliga, ansåg bolaget vidare.

Men den bedömningen underkänns alltså i domstol. Kammarrätten betonar att bilagorna har angetts särskilt i protokollen, och att de senare är slutligt justerade. Bolaget beordras nu att göra en sedvanlig sekretessprövning av materialet. Lokalpolitikern är numera styrelsesuppleant i Nordanstigs Bostäder.

Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom

En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.

Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.