Skatteverket 480234-11 och Skatteverket 767353-11

Sametinget lämnade ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form och krävde mottagaren på avgift för kopiorna. Mottagaren överklagade avgiften till Skatteverket. Men  verket avvisade överklagandet eftersom Sametingets avgiftsbeslut grundande sig på 4 § avgiftsförordningen. Det finns ingen regel som säger att avgiftsbeslut som grundas på 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till Skatteverket.

Skatteverket_480234_11

Skatteverket_767353_11

Skatteverket 764152-11

En myndighet kan inte ta betalt för tidsåtgången när allmänna handlingar lämnas ut, åtminstone inte om det leder till en högre avgift än avgiften för kopiekostnad enligt 15 § avgiftsförordningen. Det framgår av det här beslutet från Skatteverket.

Skatteverket_764152_11

Skatteverket 767353-11

Förvaltningsrätten i Stockholm sökte fram domar i målhanteringssystemet Vera, sparade dem i pdf-format och mejlade dem till ett medieföretag. Domstolen tog ut en avgift på 300 kronor för arbetsinsatsen med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Medieföretaget överklagade till Skatteverket. Men Skatteverket avvisade överklagandet eftersom det inte finns någon regel som säger att avgiftsbeslut enligt 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till verket.

Skatteverket_767353_11

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15

Sökande hängdes ut i veckobrev

Luftfartsverket begick tre fel när en person begärde ut en medarbetarundersökning gällande en viss enhet på myndigheten. Utlämnandet tog för lång tid. Tjänstemännen på myndigheten valde att tolka begäran snävt, vilket resulterade i att sökanden inte fick ut alla de handlingar som hon önskade. Dessutom namngav chefen för den aktuella enheten personen som stod bakom begäran i ett veckobrev som skickades ut till enhetens medarbetare. JK riktade i det här beslutet allvarlig kritik mot myndigheten och de ansvariga tjänstemännen. Att sprida sökandens namn till ett stort antal anställda inom myndigheten kunde rent av uppfattas som en form av repressalie, ansåg JK.

JK 1930-01-30

Spred uppgift om vem som begärt ut handlingar

När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.

JO_431_16

Styrelse inte självständig i förhållande till myndigheten

I den här domen konstaterade kammarrätten bland annat att mejl som hade skickats mellan anställda på Pensionsmyndigheten och personer i myndighetens styrelse inte därigenom hade blivit allmänna handlingar. Enligt kammarrätten hade styrelsen inte en sådan självständig ställning i förhållande till myndigheten som krävs för att mejlen skulle anses som expedierade respektive inkomna.

KR Sthlm 6991_17

Överklagat beslut i mål nr 6991-17

Svenska kyrkan

Allmänt

Årsskiftet 1999/2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Svenska kyrkans olika organ är därför inte längre myndigheter. Men det finns trots det en omfattande handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan. Denna handlingsoffentlighet kan delas upp i två huvudtyper:

1. Den som regleras i TF.

2. Den som regleras av kyrkan själv.

Grundlagsreglerad handlingsoffentligheten

Den grundlagsreglerade handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan omfattar dels de handlingar som Svenska kyrkan har kvar från sin tid som statskyrka och dels de handlingar som uppkommer i den verksamhet som Svenska kyrkan utför på uppdrag av det allmänna (begravningar och kulturminnesvård).

Svenska kyrkan har fått behålla allmänna handlingar som kom in och upprättades inom Svenska kyrkan till och med sista december 1999 när Svenska kyrkans organ fortfarande var myndigheter. Det här framgår av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. Om någon begär ut dessa handlingar så ska svenska kyrkan tillämpa reglerna i OSL och till viss del också TF (framgår av OSL 2:5 och TF 2:17).

TF:s regler om handlingsoffentlighet gäller också i Svenska kyrkans verksamhet enligt begravningslagen och när kyrkan använder och fördelar statligt stöd enligt kulturminneslagen. Det här framgår av bilagan till OSL.

Inomkyrklig handlingsoffentlighet

Även om denna del av Svenska kyrkans handlingsoffentlighet kallas ”inomkyrklig” så är den delvis lagreglerad (dock inte i grundlag). I 11 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan slås nämligen fast att ”var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar”. Men samma paragraf ger Svenska kyrkan rätt att begränsa offentligheten med hänsyn till:

1. skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,
2. Svenska kyrkans ekonomiska intresse, eller
3. något synnerligen väsentligt intresse.

Utifrån de här tre punkterna har Svenska kyrkan skapat sina egna sekretessregler som finns samlade kyrkoordningen (54 kap). Kyrkoordningen är inte en lag utan ett regelverk som beslutats av Svenska kyrkan högsta beslutande organ Kyrkomötet.

Att överklaga

Om du har begärt ut handlingar från Svenska kyrkan som omfattas av reglerna i TF och OSL så kan du överklaga ett eventuellt avslagsbeslut till kammarrätten. Om du däremot har fått ett avslagsbeslut efter att ha begärt ut handlingar inom området för den inomkyrkliga handlingsoffentligheten så får du föra ärendet vidare till högre instans inom kyrkan. Första instans för ett överklagande är domkapitlet och därefter Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Statlig tillsyn

När Svenska kyrkans befattningshavare och uppdragstagare fattar beslut enligt TF och OSL så är det fråga om myndighetsutövning. Därför står denna verksamhet under tillsyn av JO och JK (se prop. 1998/99:38 s. 169, JO 2117-2007, JK 2744-00). JO och JK har däremot ingen tillsyn över Svenska kyrkans hantering av den inomkyrkliga handlingsoffentligheten.

Svenska kyrkan 1-2014

Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut sina virkesleveranskontrakt till en person med hänvisning till att de omfattades av affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd delade den bedömningen.

Svenska_kyrkan_1_2014