Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

RÅ 1998 ref. 44

E-postloggar som visade in- och utgående mejl hos ett kommunalråd, kommundirektören och kanslichefen i Enköpings kommun var allmänna handlingar. Det slog Regeringsrätten fast i denna dom och hänvisade till att loggarna kunde jämställas med sådant diarium, register eller annan förteckning som förs löpande enligt TF 2:10 2 st 1 p. Det gällde även de delar av förteckningarna som avsåg mejl som inte var allmänna handlingar.

RA_1998_ref_44

KR Jönköping 9413-12

En journalist begärd att få ut anteckningar om de muntliga kompletteringar som Aleris gjort i samband med att vårdbolaget lade ett anbud om att driva ett äldreboende på entreprenad åt Linköpings kommun.  Kommunen avslog med hänvisning till att det inte fanns några sådana allmänna handlingar. Journalisten överklagade och i kammarrätten kom det fram att kommunen hade haft ett möte med Aleris under upphandlingen och anteckningar då hade gjorts av kommunens tjänstemän. Kammarrätten upphävde kommunens beslut med hänvisning till att den inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av om anteckningarna var allmänna och offentliga.

KR_Jonkoping_94_13 kopia

KR Sthlm 3782-12

RPS vägrade att lämna ut en kopia av ett passfoto till en kvinna som tänkte använda fotot för att utreda om personen på fotot hade utsatt henne för brott.  Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till att personen riskerade att lida men med tanke på det syfte som kvinnan hade uppgett.

KR_Sthlm_3782_12

KR Sthlm 7532-12

Kammarrätten fastställde Rikspolisstyrelsens, RPS, beslut att inte lämna ut rapporten ”Lönebilden inom polisen”. Det här eftersom rapporten utgjorde ett första led i kartläggningen av lönebilden. Rapporten som hade tagits fram av en konsult var ett grundmaterial som parterna sedan kunde fortsätta arbeta med. Därmed hade inte ärendet slutbehandlats menade kammarrätten. Domstolen köpte också RPS uppfattning att konsulten inte hade en sådan självständig ställning att rapporten skulle anses som inkommen när konsulten gav in den till RPS.

KR_Sthlm_7532_12

KR Sthlm 8026-12

En föredragningspromemoria hos Statens överklagandenämnd var inte en allmän handling enligt denna dom.

KR_Sthlm_8026_12

KR Sundsvall 2141-12

”Ett grundläggande krav på ett myndighetsbeslut måste vara att det av beslutet framgår vilka bestämmelser det grundar sig på eller att det på annat sätt klart framgår vilka avgörande förutsättningar som inte anses vara uppfyllda.” Det konstaterade kammarrätten i den här domen och gav Rättviks kommun bakläxa därför att kommunen inte lämnat en ordentlig beslutsmotivering till sitt beslut att inte lämna ut en förteckning över larmobjekt.

KR_Sundsvall_2141_12

KR 3724-12

Lunds universitet vägrade lämna ut kopior av incidentrapporter som hade kommit in till universitetets säkerhetshandläggare. Kammarrätten gav universitetet bakläxa för att det inte hade prövat om rapporterna kunde vara allmänna därför att de kommit in från utomstående eller från personal på fristående delar av universitet. Kammarrätten konstaterade också att vissa av rapporterna kunde vara allmänna på den grunden att de tillhörde ärenden som hade avslutats.

KR_Goteborg_3724_12

KR Göteborg 7561-12

En journalist begärde att få kopior av samtliga sms som hade skickats till och från samtliga regionråd i Region Skåne. Regionen avslog begäran med hänvisning till att man hade bett regionråden gå igenom sina telefoner och att det då inte hade framkommit någon allmän handling som skulle lämnas ut. Kammarrätten menade att avslagsbeslutet var otydligt eftersom det inte framgick av beslutet om man hade hittat några sms överhuvudtaget, om sms:en som fanns inte var allmänna handlingar eller om de var allmänna men omfattades av sekretess. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionen för ny prövning.

KR_Goteborg_7561_12

JO 365-12

En person begärde hos Karlstads kommun att få kopior av lönelistor från en av kommunens förvaltningar hemskickade till sig. Kommunen hänvisade honom till att komma och ta del av listorna på plats eftersom de innehöll känsliga uppgifter som kommunen inte vill skulle ”cirkulera runt”. JO var kritisk till detta eftersom allmänheten har rätt att få kopior av allmänna och offentliga handlingar skickade till sig per post.

JO_365_12

Kan jag få ut uppgifterna med en fullmakt?

Av OSL 12:1 framgår att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Tanken är att en enskild sällan lider men av att få reda på saker om sig själv. Några få undantag finns visserligen (se OSL 25:6, OSL 28:2 och OSL 35:3). Med enskild menas som vanligt både människor av kött och blod (fysiska personer) och företag eller andra privata organisationer (juridiska personer).

Samtycke och fullmakt

En person, företag eller annan privat organisation kan alltså bestämma att du ska få rätt att ta del av känsliga uppgifter om den enskilde. Det här framgår av OSL 12:2. Det kan ske genom att den enskilde tar kontakt med myndigheten och muntligen lämnar sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut till dig. Men det kan också gå till så att den enskilde skriver en fullmakt som du själv kan visa upp för myndigheten och som ger dig rätt till insyn i den enskildes angelägenheter. Det finns inga särskilda formkrav för hur en fullmakt ska se ut. En fullmakt kan rent av vara underförstådd. Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut med stöd av en underförstådd fullmakt till exempel i en situation där myndigheten inte kan komma i kontakt med den enskilde för att få ett samtycke men inser att det ligger i hens intresse att uppgifterna lämnas ut ändå.

En fullmakt som ger dig rätt att begära ut uppgifter i den enskildes ställe ger dig också rätt till partsinsyn i de ärenden där den enskilde är part  (se  10 § förvaltningslagen och 43 § förvaltningsprocesslagen).

Partsinsyn

Det finns två stora fördelar med partsinsyn. För det första är en parts rätt till insyn inte begränsad till de uppgifter som finns i allmänna handlingar i ärendet. För det andra har en part som regel rätt att få del även av sekretessbelagda uppgifter i ärendet.

En part har rätt att få ut alla uppgifter som har ”tillförts ärendet”. Med det avses alla sakuppgifter som myndigheten har hämtat in i ärendet och som kan ha betydelse för utgången. Tanken är att en part alltid ska få en chans att kommentera eller bemöta sådana uppgifter innan dem läggs till grund för ett beslut. Det betyder att parten direkt kan få ut uppgifter i tjänsteanteckningar från telefonsamtal eller anteckningar från inspektioner på fältet som annars inte blir allmänna handlingar förrän ärendet har avslutats. Minnesanteckningar är däremot en typ av handlingar som i många fall inte anses ha ”tillförts ärendet”. Se HFD 5044-13.

Som regel har en part rätt att få ta del av handlingar i sitt ärende som annars är sekretessbelagda för allmänheten. Det här framgår av OSL 10:3. Det är bara om det är av ”synnerlig vikt” att uppgifterna i ett ärende inte röjs som de kan hemlighållas för en part. Det kan vara aktuellt till exempel i de fall som omfattas av sekretess enligt OSL 17:2, OSL 25:6 och OSL 35:2. Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ett ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet, enligt OSL 10:3 2 st.

Utforma fullmakten

En fullmakt som är allt för generell häver inte sekretessen enligt den här kammarrättsdomen. Domstolen hänvisar till ett uttalande i förarbetena om att ett samtycke inte får ges ett så generellt innehåll ”…att den enskilde allmänt förklarar sig avstå från sekretessen hos viss myndighet eller tjänsteman”. Det kan också vara lämpligt att den enskilde sätter en tidgräns för hur länge fullmakten ska gälla. Ett exempel på en fullmakt kan du se här.