Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde att få ut samtliga avslagsbeslut de senaste två åren i ärenden om internationell vård där Försäkringskassan motiverat beslutet med att behandlingen inte varit medicinskt motiverad och/eller att behandlingen inte gavs i Sverige. Försäkringskassan avslog och kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen hänvisade till att myndigheten inte hade någon möjlighet att söka efter vissa beslutsmotiveringar i sina register och att det i praktiken krävdes att myndigheten gick igenom samtliga beslut under tidsperioden manuellt. Domstolen menade att detta låg utanför myndighetens efterforskningsskyldighet.
En journalist begärde ut kopior av resultaträkningar på kontonivå från kommunala bolaget Norrtälje energi och två av dess dotterbolag. Bolagen konstaterade, utan någon närmare motivering, att samtliga uppgifter var sekretessbelagda och lämna inte ut några delar av de begärda handlingarna. Journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att bolagen måste göra en mer noggrann sekretessprövning för varje enskild post i resultaträkningen på kontonivå. Domstolen skickade tillbaka ärendet till bolagen för en mer noggrann sekretessprövning.
Nationalmuseum lämnade ut en elektronisk kopia av en reproduktion av en målning som fanns i museets samlingar. Men mottagaren var inte nöjd med det utan begärde att få ut den elektroniska kopian i en högupplöst version. Nationalmuseum vägrade och fick stöd av kammarrätten som slog fast att museet egentligen inte var skyldigt att lämna ut den digitala reproduktionen på något annat sätt än i form av en utskrift.
En person begärde hos Polismyndigheten i Västmanland att få ut statistik om hur många ansökningar om vapenlicens för ”annat/udda ändamål” som hade beviljats respektive avslagits under åren 2001-2011. Polismyndigheten avslog med hänvisning till att det var en allt för komplicerad sökning i systemet som inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Personen överklagade och kammarrätten gav polismyndigheten bakläxa. Domstolen tyckte dels att polisen hade tolkat begäran på ett sätt som gjorde den onödigt krånglig att hantera, dels att det fanns motstridiga uppgifter om hur krånglig själva sökningen i systemet var.
Lönespecifikationer som Swedbank skickar till Kriminalvårdens anställda och uppdragstagare, när dessa får lön från myndigheten, är inte allmänna handlingar. Specifikationerna är nämligen inte förvarade hos Kriminalvården enligt TF 2:3. Det spelar ingen roll att dessa är utskrivna på Kriminalvårdens brevpapper och att myndigheten anges som avsändare. Det här har kammarrätten slagit fast i en dom.
En person som begärde ut handlingarna i sitt ärende hos polisen fick avslag med hänvisning till att handlingarna inte kunde lämnas ut med rutinbetonade åtgärder. JO konstaterade att det inte var en laglig grund för avslag. Det är bara om sökanden har begärt en sammanställning av uppgifter ur en upptagning (potentiell handling) som en myndighet kan avslå med hänvisning till den grunden.
En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.
E-post som anställda på Rikspolisstyrelsen, RPS, har raderat från sina datorer men som finns sparade på backup-band är inte allmänna handlingar. Syftet med att lagra e-post på backup-band är att handlingarna ska kunna återskapas vid en eventuell datorkrasch. De utgör därför sådana säkerhetskopior som enligt TF 2:13 2 st inte är allmänna handlingar. Det konstaterade kammarrätten i denna dom.
Juridiska avdelningen och finansavdelningen vid stadsledningskontoret i Stockholms kommun är inte självständiga organ enligt TF 2:11 när de ger juridisk eller ekonomisk rådgivning till en stadsdelsnämnd inom samma kommun. E-postkorrespondens mellan dessa avdelningar och nämnden blir därför inte att betrakta som expedierad respektive inkommen. Det slog kammarrätten fast i två domar och hänvisade bland annat till att stadsdelsnämnderna inte har några egna juridiska avdelningar eller finansavdelningar. Delar av e-postkorrespondensen mellan avdelningarna och stadsdelsnämnden tillhörde dock ett avslutat ärende och var allmän av den anledningen.
En tjänsteman vid Landstinget Värmland tog reda på folkbokföringsadress och telefonnummer till en person som hade begärt ut uppgifter från landstinget. Tjänstemannen ringde sedan upp personen och frågade vad han tänkte använda uppgifterna till. Personen anmälde händelsen till JK som beslutade att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel i form av brott mot efterforskningsförbudet i TF 2:18. Uppgifterna som personen hade begärt ut rörde en enskild ekonomiska förhållanden och kunde omfattas av sekretess. Därför kunde syftet med begäran ha betydelse för om uppgifterna kunde lämnas ut.