Offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten

Offentlighetsprincipen handlar om att ge allmänheten insyn i offentliga verksamheter. Principen kommer till uttryck på flera sätt i svensk lag. Det finns till exempel regler som säger att domstolsförhandlingar, riksdagsdebatter och sammanträden i kommunfullmäktige ska vara öppna för allmänheten. Meddelarfriheten som skyddar tjänstemän på myndigheter som lämnar ut uppgifter till massmedia är ett annat uttryck för offentlighetsprincipen. Allra viktigast är nog ändå handlingsoffentligheten som vi skriver om på denna sajt. Den ger ger oss tillgång till den enorma mängd information som finns samlad i myndigheternas allmänna handlingar.

Handlingsoffentligheten innebär att du, jag och alla andra har rätt att begära ut och läsa de myndighetshandlingar som vi är intresserade av. Så om du vill veta vad livsmedelsinspektören tycker om din kvarterskrog? Begär ut inspektionsprotokollet från kommunen! Vill du veta om hantverkaren du tänker anlita har fått klagomål tidigare? Begär ett utdrag ur Allmänna reklamationsnämndens register! Är du osäker på om medierna ger en rättvis bild av ett uppmärksammat rättsfall? Be domstolen mejla en kopia av domen!

Huvudregeln om handlingsoffentlighet finns i grundlagen, närmare bestämt i andra kapitlet i tryckfrihetsförordningen, TF. Men det är en huvudregel med många undantag eftersom ett stort antal uppgifter i allmänna handlingar är hemliga enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Namnet offentlighets- och sekretesslagen är för övrigt falsk marknadsföring eftersom reglerna om offentlighet är lätt räknade medan sekretessreglerna är otaliga och ständigt blir fler.

Det är viktigt att veta att en myndighet bara kan hemlighålla en uppgift i en allmän handling om det finns en regel i offentlighets- och sekretesslagen som anger att just den aktuella typen av uppgift är för känslig för att lämna ut. Saknas det en sådan regel så måste myndigheten lämna ut uppgifterna. Vad tjänstemännen på myndigheten tycker är lämpligt eller olämpligt att offentliggöra har ingen betydelse.

18 reaktioner på ”Offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten”

  1. Hej!

    Jag är förälder till två barn som går i grundskolan. Jag vill träffa föräldrarna till elever på mina barns skola. Därför har jag bett om kontaktuppgifter – namn, adress, telefonnummer och mailadress. De har frågat vad jag ska ha uppgifterna till och jag har svarat som ovan. Mina frågor är:
    – Kan de neka mig kontaktuppgifterna?
    – Får de fråga vad jag ska ha dem till?
    – Hur länge får de dröja med uppgifterna?

    Med vänlig hälsning,

    Anders Emanuelsson

    1. Fråga dem vilken sekretessregel som de menar är tillämplig på de begärda uppgifterna. Återkom sedan hit och berätta vilken sekretessregel det rör sig om så kan jag ge dig ett svar.

  2. Hej jag undrar ifall jag kan begära ut privat mail från en tjänstemans mail (överförmyndaren) då jag misstänker att den personen och min förvaltare har mailkontakt angående mig?

    1. Hej, det är bara om mejlen rör tjänstemannens arbete på myndigheten som du kan få ut dem stöd av offentlighetsprincipen.

  3. Hej Per!
    Jag sitter sedan januari med i en kommunal nämnd som representant för mitt parti.
    I början av året hade vi som var nya politiken ett par utbildningsdagar inför vårt uppdrag. Vi fick då en handbok i kommunal vardags juridik som ges ut av SKL. I denna handbok på sidan 29 står det angivet att den som deltar i ett sammanträde likt ett dem i nämnden har rätten att dokumentera detta i bild och ljud. Detta förhållande tog undertecknad fasta på och tog med en liten diktafon till ett sammanträde med avsikten att kunna ställa ett par frågor till nämndens ordförande (som jag tidigare ställt skriftligt men inte fick något svar på) och dokumentera svaren på diktafonen.
    Detta ledde fram till ett väldigt hallå, där ordföranden blev mycket upprörd och uppenbarligen inte hade något begrepp om att denna rätt fanns. Hon rusade därför ut ur sammanträdesrummet för att konferera med kommunjuristen. Därefter kom hon tillbaka med ett papper där det fans medskrivet ett förslag till nämnden om att införa ett så kallat inspelningsförbud för nämndsammanträden oaktat om den behandlade sekretessbelagda ärenden eller inte. Det bör säga att vid det aktuella mötet fanns inga av de sistnämnda. Nämnden antog förbudet omedelbart.
    Detta beslut överklagades av undertecknad till förvaktningsrätten i Jönköping. Rätten meddelade dom i saken 151204 där min överklagan avslogs med motiveringen att rätten konstaterar att det visserligen inte finns något förbud mot att göra inspelningar i situationer som den nämnda. Men att där inte heller finns någon lagstadgad rätt att göra så. Därför anser rätten att nämndens beslut inte strider mot lag på den av mig angivna grunden. Därför anser rätten att det inte finns något skäl för att upphäva nämndens beslut.
    Jag upplever denna dom som mycket märklig. Trots att där uttryckligen står i den handbok jag tidigare nämnt att rätten till dokumentation (inspelning) finns påstår nu alltså Förvaltningsrätten att denna rätt inte är lagstadgad. Min fråga till dig som expert inom detta juridiska fält är då, är förvaltningsrättens påstående är riktigt?
    Om så är fallet och där inte finns någon lag vilken grund finns då för rätten ifråga?
    Jag överväger att överklaga till Kammarrätten och behöver vägledning och klargöranden i saken.
    Med vänlig hälsning
    Hans-Olof Carlson

    1. Hej! Den del av offentlighetsprincipen som du frågar om, den så kallade förhandlingsoffentligheten, kan jag tyvärr inte så mycket om. Men jag ser på JO:s hemsida att det finns en del beslut som handlar och ljud- och bildupptagningar vid olika myndigheters sammanträden, se t.ex. besluten med diarienummer 6356-2012, 6968-2009 och 4168-2004. Du kanske kan hitta några argument för din sak där?
      Mvh
      Per

  4. Hej!

    Hur kommer det sig egentligen att domar är offentliga? Jag är införstådd i offentlighetsprincipen men det finns ju undantag som exempelvis är till skydd för rikets säkerhet och i detta fallet som skydd för personliga och ekonomiska intressen. Varför ingår inte personuppgifter i domar under skyddet? Jag tänker framstå på Hemsidan Lexbase som utnyttjar offentlighetsprincipen osv för att göra domar mer lättillgängliga.

    tack

    1. Hej! Domar är med få undantag offentliga i sin helhet eftersom det anses viktigt att allmänheten har insyn i domstolarnas verksamhet. Vi måste kunna kontrollera att domstolarna dömer rättvist eftersom de har stor makt över enskilda människors liv. De kan fria och fälla åtalade, döma ut fängelsestraff, besluta om tvångsvård eller skadestånd o.s.v. Lagstiftarna i riksdagen har med andra ord ansett att insynsintresset är så stort att det är värt de integritetskränkningar som blir följden av insynen. Att Lexbase kan publicera domarna på nätet hänger ihop med att vi har en grundlagsskyddad yttrandefrihet i Sverige som bland annat innebär att personuppgiftslagen inte gäller för grundlagsskyddade medier som tidningar, radio och TV. Sajter som Lexbase kan få samma skydd genom att skaffa ett utgivningsbevis från Myndigheten för radio och TV. Tanken är att yttrandefriheten ska ha ett starkt skydd även för alternativa aktörer på nätet. Även allmanhandling.se har utgivningsbevis. Annars hade Datainspektionen troligen hört av sig med synpunkter på att vi lägger ut domar på sajten och kanske även förbjudit oss att göra det.
      Mvh
      Per Hagström

  5. Hej,

    Kan man begära utav Skatteverket att sända en kopia på ett e-mail som har stor betydelse när det gäller regler för min egen, och många andra Norge-arbetares, skatteskyldighet i Sverige?

    Med vänlig hälsning, Fredric Jacobsson

    1. Hej! Vad är det för mejl du vill ha en kopia av? Är det något Skatteverket har skickat ut eller har myndigheten tagit emot mejlet från någon? Ingår det i ett skatteärende som gäller en enskild person eller företag?

      Mvh
      Per

      1. Hej, ursäkta sent svar!
        E-mailet jag vill ta del av är skickat från norska Skatteetaten, till Skatteverket. I detta mail finns information om vad norska Skatteetaten anser om var svenska ombordanställda inom norsk offshore skall vara skattepliktiga, beroende på typ av verksamhet. Eller som handläggaren sammanfattade det hela, mailet innehåller information om ”vilka typer av verksamhet inom norsk offshore som skatteverket inte fick röra”. Denna typ av information kan man inte hitta alls i det Nordiska Samskatteavtalet, och det är därför som jag vill ta del av informationen i detta mail.
        Handläggaren på Skatteverket har hänvisat till detta mail i mitt ärende som enskild person. Jag har bett om att få se det, och blivit nekad.

        Mvh, Fredric

        1. Hej Fredric! Om Skatteverket har kvar mejlet så är det en inkommen och därmed allmän handling hos myndigheten. Den ska då lämnas ut till dig om inte Skatteverket kan hänvisa till någon specifik sekretessregel som innebär att handlingen är sekretessbelagd.
          Mvh
          Per Hagström

  6. Hej!
    Har en fråga ang hur/vem som sätter sekretessen på ett ärende? Ett elevärende på en skola tex, vem har ansvar och behörighet att göra det och det är väl först när eleven i det här fallet har slutat i skolan och ärendet är avslutat som det får begäras ut? Det ska ju ske skyndsamt att lämna ut en offentlig handling om någon begär ut, men hur länge ska det gå för att inte vara skyndsamt längre?

    Gunilla

    1. En grundförutsättning för att offentlighetsprincipen ska gälla på en skola är att skolan drivs i offentlig regi. På friskolor gäller inte offentlighetsprincipen. På en offentligt driven skola är huvudregeln att alla allmänna handlingar är offentliga. Skolan kan bara hemlighålla de handlingar som är sekretessbelagda enligt någon sekretessregel i offentlighets- och sekretesslagen. Det spelar ingen roll vad skolans anställda tycker är lämpligt att lämna ut. Det är lagen som avgör. Vem på skolan är det då som ska pröva om en handling är offentlig eller hemlig enligt lagen? Så här står det i 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen:

      ”Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.”

      Om du är missnöjd med den personens prövning så kan du begära att skolan fattar ett överklagbart beslut i utlämnandefrågan som du sedan kan överklaga till kammarrätten.

      Handlingar i ett elevärende kan vara allmänna och offentliga medan eleven fortfarande går kvar på skolan. För mer information om när en handling blir allmän se här.

      Vad gäller skyndsamhetskravet kan du läsa om det här.

      Mvh
      Per

  7. Hej
    Inför en skoluppgift ska jag utförligt förklara handlingsoffentligheten och innebörden av denna. Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan handlingsoffentlighet och offentlighetsprincipen? Tacksam för svar.
    Mvh

    1. Hej, offentlighetsprincipen är ett vidare begrepp som även omfattar förhandlingsoffentligheten, dvs rätten för allmänheten att närvara vid förhandlingar i domstol, sammanträden i riksdag och kommunfullmäktige m.m.
      Mvh
      Per Hagström

  8. Jag har en fråga. Är kostnaden för elpriset hos en stad offentlig handling? Har jag rätt att få fram vad en kommun/stad bekostar på att belysa staden till utonhusbelysning? Eller är allt som har med kostnader hemliga?
    /Ninni

    1. Spontant tänker jag att det är två sekretessregler som kan bli aktuella. Den första är OSL 19:1 som kan användas av en myndighet som bedriver affärsverksamhet och inte vill lämna ut uppgifter som kan kan utnyttjas av myndighetens konkurrenter. Men gatubelysning kan inte vara en affärsverksamhet för kommunen tänker jag och kommunen har väl inte heller några konkurrenter i den verksamheten. Sen finns sekretessregeln i OSL 31:16 som ska skydda företag som har affärsförbindelser med en myndighet. I det här fallet är det elbolaget som säljer el till kommunen och jag vet inte hur känsligt det är för bolaget att deras prissättning i förhållande till kommunen blir känd. Men enligt sekretessregeln ska det finnas ”särskild anledning att anta” att företaget lider skada av att uppgiften kommer ut så utgångspunkten är att uppgiften är offentlig. Det finns också en tidsgräns i andra stycket i sekretessregeln som säger att sekretessen inte gäller för uppgifter i ett avtal om mer än två år gått sedan avtalet slöts. Du kan hitta domar om den här sekretessregeln här.

      Den totala elkostnaden för kommunens gatubelysning borde vara mindre känslig ur sekretessynpunkt.

      Mvh
      Per

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.