Hur tänker tjänstemannen?

Det finns ingen anledning att lita på blint på myndigheters bedömningar och beslut i frågor om offentlighet och sekretess. Under åren 2010 – 2012 överprövade kammarrätterna omkring 2.400 myndighetsbeslut om utlämnande av allmänna handlingar. Kammarrätterna ändrade drygt 950 av dessa beslut, vilket ger en ändringsfrekvens på närmare 40 procent. Se Domstolsverkets statistik här.

Varför är det då så vanligt att myndigheter sekretessbelägger mer än lagen tillåter? Det förekommer förstås att tjänstemän mörkar uppgifter för att dölja myndighetens tillkortakommanden och för att rädda sitt eget skinn. Men det är antagligen inte det vanligaste skälet. Däremot verkar tjänstemän i allmänhet vara mer oroliga för att råka offentliggöra något hemligt än att råka hemlighålla något offentligt. Då blir sekretess det ”säkra” alternativet när sekretessbedömningen inte är självklar. Men vad är det som ligger bakom sådana värderingar? Kanske är det lättare att se vem som blir offer för ett offentliggörande. Om en myndighet lämnar ut känsliga uppgifter om en enskild person så förstår man att den personen kommer uppleva det som en kränkning. Intresset av offentlighet och insyn som ligger i den andra vågskålen är ofta mer abstrakt. Det kan vara svårt att se hur en enstaka sekretessbelagd uppgift skulle kunna hota rättssäkerheten och demokratin men den samlade effekten av många sådana beslut kan bli stor.

Dessutom har tjänstemän i många fall en starkare relation till dem som berörs av de känsliga uppgifterna än till de som begär ut dem. Patientnämndens tjänstemän har sin lojalitet hos patienterna som vänder sig dit för att få hjälp snarare än mot journalister som letar efter vårdskandaler bland patienternas klagomål.  Tillsynsmyndigheten som år ut och år in granskar samma företag är mer mån om relationen till företaget än till en främling som av oklara skäl vill veta vad företaget har fått för anmärkningar. Och personalchefen har sin lojalitet hos kollegorna snarare än hos den som vill ha ut uppgifter om kollegornas löner och förmåner.

Ibland är det brist på kunskap om regelverket som är problemet. Om en tjänsteman saknar kunskaper så saknar han eller hon troligtvis också det självförtroende som krävs för att fatta det oåterkalleliga beslutet att lämna ut en uppgift. I det läget känns det lättare att sekretessbelägga och låta domstolen sköta utlämnandet om den enskilde överklagar och får rätt. Problemet är att många avstår från att överklaga eftersom de inte har tid eller ork att driva ärendet vidare.

Bakomliggande faktorer av det här slaget leder till att insynen i offentliga verksamheter begränsas mer än lagstiftaren har avsett. Därför har du som begär ut handlingar en viktig roll att spela. Genom att ifrågasätta, överklaga och anmäla myndigheternas beslut och handläggning kan du bidra till att hålla handlingsoffentligheten vid god vigör.

2 reaktioner på ”Hur tänker tjänstemannen?”

  1. Undrar följande:

    1. Kan på något sätt begäras att en handling skickas digitalt?

    2. Har en individ rätt att begära en handling i skriftlig form, även
    om myndigheten motvillig och istället rekommenderar att
    personen fysiskt kommer och endast ta del av originalhandlingar?

    3. Kostar det pengar att begära ut handlingar i pappersform? Om nej vilka kostnader kan tillkomma och vad är minimum eventuellt högsta takbeloppet?

    4. Ifall en handling i pappersform kostar att beställa, finns det
    undantag som gör att en myndighet inte kan kräva individen
    pengar?, i så fall vilka saker skulle det kunna vara?

    5. Hur vet man att man tagit del av allt som man begärt ut? Exempelvis om individ begär att få ta del av all egna uppgifter. Hur vet man att det är i princip allt en skola har lämnat ut?

    6. Ifall en myndighet skickar fysisk papper och sedan begär en avgift
    på 1400 kronor? Har myndigheter rätt att begära denna summa
    trots att dem inte lämnat någon kostnadsförslag?

    7. GDPR-konventionen tillträdde i kraft 2018-05-25, kan och hur kan
    detta påverka begäran av allmänna handlingar?

    Väldigt tacksam för ni tar möjligheten att svara på mina frågor.

    Hälsningar Zeidan . . .

    1. Hej! Vår fråga-svar-funktion finns numera på Utgivarnas Öppenhetsforum. Du kan ställa din fråga där.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.