Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist hade rätt att få ut fritextsvaren från en enkät som hade gått ut till Gävleborgs läns landstings personal. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Landstinget hade inte ifrågasatt att fritextsvaren utgjorde en allmän handling men hade vägrat lämna ut dessa eftersom deltagarna i enkäten utlovats anonymitet. Kammarrätten konstaterade att fritextsvaren inte gick att koppla till enskilda personer och att det dessutom inte fanns någon tillämplig sekretessregel.
Kammarrätten nekade en person att få ut föredragningspromemorian i ett avslutat mål. En föredragningspromemoria är en handling som föredraganden (en tjänsteman vid domstolen) använder som stöd för minnet när hen presenterar målet för rättens ledamöter (de som dömer). Promemorian brukar innehålla en summering av viktiga fakta i målet och en beskrivning av den juridik som ledamöterna behöver känna till för att döma. Enligt kammarrätten var den begärda promemorian en sådan minnesanteckning som enligt TF 2:12 bara blir en allmän handling om den ”tages om hand för arkivering”. Personen överklagade till HFD och skrev att promemorian visserligen inte hade arkivets med övriga handlingar i målet men att den ändå hade sparats i en pärm på föredragandens rum. Men HFD delade kammarrättens bedömning och avslog överklagandet.
Det var ett brott mot artikel 10 i Europakonventionen när Ungersk polis nekade frivilligorganisationen Magyar Helsinki Bizottság uppgifter om offentliga försvarare. Det slog Europadomstolen fast i denna dom.
Magyar Helsinki Bizottság ville granska hur det går till när Ungersk polis utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Därför begärde organisationen ut uppgifter om namn på förordnade försvarare samt uppgifter om hur många gånger respektive försvarare hade blivit förordnad. Syftet var bland annat att kontrollera om samma advokater utsågs gång på gång och om det därmed fanns en grupp advokater som var beroende av dessa uppdrag för sin försörjning. Den gruppen kunde då ha hamnat i ett beroendeförhållande till polisen som gjorde att de till exempel drog sig för att ifrågasätta polisens utredningar.
Den ungerska polisen menade att ett utlämnande skulle innebära ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen. Och beslutet fastställdes senare av högre rätt i Ungern.
Magyar Helsinki Bizottság tog ärendet vidare till Europadomstolen och hävdade att Ungern brutit mot artikel 10 i Europakonvention som rör yttrandefrihet.
Europadomstolen konstaterade först att rätten till yttrandefrihet enligt artikeln kan omfatta en rätt att få ut information från offentliga myndigheter under följande förutsättningar:
I fallet Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern fann domstolen att dessa kriterier var uppfyllda. Domstolen prövade sedan om behovet av att skydda försvararnas personliga integritet stod i proportion till den inskränkning av yttrandefriheten som blev följden om informationen hölls hemlig. Det tyckte inte domstolen. Information om hur många gånger en namngiven person utsetts till offentlig försvarare utgör visserligen personuppgifter. Men domstolen menade att det är en typ av uppgifter som får anses ligga inom den ”offentliga domänen”.
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
En person ringde till en tjänsteman vid Kriminalvården och begärde ett utdrag ur diariet som visade dagens inkommande post. Hon ville ta del av utdraget på stället vid Kriminalvårdens huvudkontor. Tjänstemannen och resten av personalen hade vid tillfället evakuerat kontoret på grund av ett bombhot. Sökanden fick därför besked om att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av betydande hinder enligt TF 2:15. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag.
En kvinna hade rätt att få ut handlingar i ett rehabiliteringsärende hos Vilhelmina kommun som gällde en avliden tidigare anställd vid kommunen. Det beslutade kammarrätten i denna dom. Domstolen pekade på syftet med kvinnans begäran och det faktum att hon redan kände till de mest integritetskänsliga uppgifterna i ärendet. Kvinnan hade begärt handlingarna för att skaffa sig ett underlag för att bedöma om kommunen hade försummat sina plikter som arbetsgivare mot den numera avlidne mannen.
Minnesanteckningar som hade förts vid en muntlig förhandling i kammarrätten var inte allmänna handlingar eftersom dessa inte hade tagits om hand för arkivering. Det konstaterade HFD i denna dom.
SAC lägerarbetarsektionen Kungsbacka hade rätt att få ut handlingar som innehöll namn på personer som hade arbetat i en del av kommunens verksamhet som fackförbundet hade satt i blockad. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
Ett privat barnomsorgsföretag hade rätt att få ut adresserna till de barn som stod på kölista för placering i förskola i Varbergs kommun. Det här med undantag för adressuppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
En journalist hade rätt att få ut en överenskommelse mellan Värmdö kommun och kommunens näringslivschef. Av överenskommelsen framgick att chefen hade blivit av med jobbet samt hur stort avgångsvederlag han hade fått. Kommunen avslog journalistens begäran med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om omplacering eller pensionering. Men kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att överenskommelsen därmed var offentlig och skulle lämnas ut.