Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut klasslistan för en gymnasieklass i kommunen. Bakgrunden till detta var att en av eleverna i klassen hade anmält en lärare för våldtäkt. Journalisten överklagade och fick rätt i högsta instans. Enligt Regeringsrätten hade det inte kommit fram att någon elev i klassen hade skyddade personuppgifter. Det fanns inte heller stöd för att hemlighålla klasslistan enbart av det skälet att en journalist begärde ut den och en av personerna på listan hade anmält ett allvarligt brott.
En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.
Patientskadenämnden är inte en myndighet i TF:s mening och därför gäller inte offentlighetsprincipen där. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen hänvisade till förarbetsuttalanden och konstaterade att nämndens yttranden bara är rådgivande samt att den inte finansieras med offentliga medel.
Sekretess gäller för uppgift om huruvida någon anteckning om Julian Assange eller
Wikileaks finns hos Säkerhetspolisen. Det slog kammarrätten fast i denna dom med hänvisning till underrättelsesekretess.
Kammarrätten slog i denna dom fast att 350 brev från präster i Stockholms stift till stiftets biskop var allmänna handlingar. Enligt domstolen hade biskopen inte fått breven enbart i sin egenskap av pastor pastorum, det vill säga prästernas själavårdare, utan även som företrädare för stiftet. Därför var breven allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar.
Obs! Efter denna dom har Svenska kyrkan skilts från staten och offentlighetsprincipen enligt TF gäller nu bara i en begränsad del av kyrkans verksamhet. Se mer här.
En person begärde ut 350 brev som dåvarande biskopen i Stockholm, Caroline Krook, fått från stiftets präster. Biskopen vägrade lämna ut breven men personen överklagade till kammarrätten som slog fast att breven var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar. Biskopen skickade då tillbaka en del av breven till avsändarna och förstörde resten. Det här ledde till att hon åtalades och dömdes för tjänstefel i hovrätten.
När en person begärde ut handlingar från Täby kommun kontaktade kommunjuristen sökandens arbetsgivare och upplyste denne om att sökanden verkade begära ut handlingar på arbetstid. I mejlet till arbetsgivaren skrev kommunjuristen att han inte agerade i sin egenskap av tjänsteman utan som ”bekymrad skattebetalare”. Han fick ändå kritik av JO som såg allvarligt på händelsen.
En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ta del av en handling som innehöll Polisregion Syds regionala lägesbild av sexuella ofredanden mot unga på offentliga platser. Regionen hade sammanställts lägesbilden på uppdrag av rikspolischefen och överlämnat den till nationella operativa avdelningen (NOA). Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen hänvisade till att de tidigare myndighetsgränserna inom polisen upphävdes när polisen omorganiserades och de gamla länspolismyndigheterna försvann. Lägesbilden blev därför inte en allmän handling genom att den skickades från en polisregion till en central enhet inom samma myndighet. Handlingen var inte heller upprättad på någon annan grund, enligt kammarrätten, eftersom den tillhörde ett ärende som inte var avslutat.
En man begärde hos SÄPO att få ut löneutbetalningar till en namngiven person. SÄPO avslog mannens begäran och efter överklagande fastställde kammarrätten avslagsbeslutet. Enligt domstolen gällde sekretess för uppgift om huruvida Säkerhetspolisen gjort någon utbetalning till den namngivna personen eller inte. Det här eftersom det inte stod klart att en sådan uppgift kunde röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
En man hade rätt att få ut en handling som visade namnet på den person som hade gjort en orosanmälan om mannens familj. Kammarrätten tyckte inte att utredningen i målet visade att det fanns någon risk för att anmälaren skulle utsättas för fara genom utlämnandet.