KR Jönköping 3635-10

En person fick inte ut en förteckning med namn, adress och personnummer för alla taxiförare i Stockholmsregionen. Transportstyrelsen menade att den inte hade rätt att använda de sökbegrepp som krävdes för att söka fram uppgifterna i vägtrafikregistret och att det dessutom skulle ta 13 arbetsdagar att skapa det datorprogram som skulle behövas för att göra sökningen. Eftersom det därför inte gick att sammanställa uppgifterna med rutinbetonade åtgärder så var förteckningen inte att betrakta som en förvarad handling hos Transportstyrelsen. Kammarrätten gick på myndighetens linje och avslog överklagandet.

KR_Jonkoping_3635_10

KR Jönköping 3093-10

En kommuns servicekontor som är utförare i en kommunal utförar-/beställarorganisation är att betrakta som en affärsverksamhet när servicekontoret är konkurrensutsatt, dvs. om det i vissa fall konkurrerar med privata aktörer när kommunen upphandlar tjänster. Uppgifter om servicekontorets priser och kostnader i ett specifikt projekt kunde inte lämnas ut till en journalist med hänsyn till sekretessen för myndighets affärsverksamhet i OSL 19:1. Andra begärda uppgifter omfattades inte av sekretessen och kunde därför lämnas ut.

KR_Jonkoping_3093_10

RegR 6174-09 (RÅ 2010 ref. 20)

En journalist fick rätt att ta del av namnen på tidigare anställda vid Luftfartsverket som blivit uppsagda efter att ha porrsurfat på jobbet. Att uppgifterna lämnades ut kunde inte antas leda till att de enskilda eller någon av deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men.

RegR_6174_09

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.