Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Uppgifter hemliga på grund av testamentstvist
En dotter ville ha ut dokumentation om sin avlidna mor från hemvården i Halmstads kommun men fick avslag. Dottern ville använda dokumentationen för att ifrågasätta moderns testamente. Hon gick vidare till kammarrätten men fick avslag även där. Eftersom de efterfrågade handlingarna skulle användas i en testamentstvist ansåg kammarrätten att det inte stod klart att de kunde lämnas ut utan att någon anhörig till modern led men av detta.
Förteckning med p-vakters namn allmän handling
En person vände sig till Karlstads kommun och begärde att få veta namnet på en parkeringsvakt med ett visst kodnummer/tjänstenummer. Uppgiften fanns i ett worddokument som förvarades hos kommunen och som uppdaterades allt eftersom nya parkeringsvakter började och gamla slutade. Kommunen menade att dokumentet inte var en upprättad och allmän handling. Men personen överklagade till kammarrätten som ansåg att dokumentet var en sådan förteckning som förs löpande och att det därmed var en allmän handling. Domstolen konstaterade att namnuppgiften inte var sekretessbelagd och att den därför skulle lämnas ut till personen.
Tog betalt för pdf utan rättsligt stöd
JO kritiserade Kungälvs kommun för att den utan rättsligt stöd tog ut avgift när allmänna handlingar lämnades ut i form av pdf-filer. Kommunfullmäktige hade inte fastställt någon avgift för utlämnande i elektroniskt form så någon sådan avgift kunde inte tas ut, konstaterade JO.
Rektor underrättades när lärare begärde lönelistor
När en lärare begärde ut lönestatistik för anställda på en skola i Borlänge frågade tjänstemannen som tog emot förfrågan vad läraren hette och vad han skulle ha uppgifterna till. Tjänstemannen underrättade dessutom lärarens närmaste chef, en rektor, om att läraren gjort den aktuella begäran. Läraren JO-anmälde kommunens hantering och JO riktade kritik mot att tjänstemannen efterforskat lärarens identitet och syfte med begäran. JO ifrågasatte också det lämpliga i att tjänstemannen lämnat lärarens namn vidare till rektorn. Borlänge kommun fick också kritik för att kommunen dröjt för länge med att lämna ut den begärda statistiken.
Ingen avgift när handlingar skannas på plats
En person som avsåg att skanna handlingar på plats hos Konstnärsnämnden fick beskedet att nämnden tänkte ta ut en avgift för detta. Personen JO-anmälde nämnden. JO konstaterade att det inte finns något stöd för att ta ut en sådan avgift och kritiserade nämnden för dess grundlagsstridiga besked.
Uppgifter om svenska guldreserven hemliga
HFD slog i denna dom fast att följande uppgifter gällande den svenska guldreserven var hemliga: guldtackors individuella serie- respektive märkningsnummer, uppgifter i minnesanteckningar vid inventeringen av guldreserven som förvaras hos utländska centralbanker samt uppgifter om var Riksbanken förvarar sitt guld i Sverige.
Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling
Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.
Kraschat datasystem var betydande hinder
En person begärde att vid Kriminalvårdens huvudkontor få ta del av ett permissionsbeslut gällande en viss klient. Myndigheten nekade eftersom datasystemet där beslutet förvarades för tillfället var ur bruk. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen instämde i Kriminalvårdens bedömning att det förelåg betydande hinder för ett utlämnande.
Kartläggning av bisysslor var ett ärende
Post- och telestyrelsen, PTS, hade bett sina anställda att fylla i en blankett där de skulle ange om de hade bisysslor och vad dessa i så fall bestod i. En person begärde att få ut namnen på de anställda som hade anmält att de hade bisysslor. Men PTS avslog begäran. Myndigheten menade att kartläggningen av de anställdas bisysslor var ett pågående ärende och att blanketterna inte var upprättade handlingar eftersom ärendet inte var avslutat. Personen överklagade och argumenterade för att blanketterna skulle ses som inkomna till myndigheten. Men både kammarrätten och senare Regeringsrätten fastställde PTS beslut. Regeringsrätten menade att blanketterna inte kunde ses som inkomna eftersom de var upprättade av myndighetens egen personal. Regeringsrätten ansåg också att PTS kartläggning av personalens bisysslor skulle betraktas som ett ärende och att blanketterna därmed inte var upprättade eftersom ärendet inte var slutbehandlat vid tiden för begäran.
Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.