Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ut mejl som kommit in till hans egen studentmejladress vid Södertörns högskola. Högskolan avslog begäran. Den omständighet att studenter vid högskolan ges tillgång till en e-postadress under högskolans domännamn medför inte att studenterna utgör en del av skolans personal, ansåg högskolan. Därför är e-post som skickas dit inte inkomna till högskolan. Högskolan har inte heller tillgång till meddelanden som skickas till eller från studenternas e-postkonton. Personen överklagade men kammarrätten avslog överklagandet.
Det var fel av Polismyndigheten att vägra lämna ut händelserapporter med hänvisning till att dessa ingick i den pågående särskilda händelsen Alma. En journalist hade begärt ut händelserapporterna och kammarrätten konstaterar att dessa gällde olika händelser som fick antas höra till skilda ärenden eller utredningar. Bedömningen av om ett ärende är slutbehandlat och om handlingarna är allmänna måste göras ärende för ärende, enligt domstolen. Det spelar ingen roll om ärendena i sin tur är sammankopplade till ett mer övergripande ärende som ännu inte är slutbehandlat. Kammarrätten skickar tillbaka ärendet till polisen för ny prövning.
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.
En person hade rätt att få ut hyreskontraktet för en av kommunala Örebrobostäders lägenheter i den del som visade hyresgästernas namn. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen hänvisade bland annat till ett uttalande i en proposition om att en uppgift om att en viss person är hyresgäst i ett kommunalt bostadsföretag knappast är integritetskänslig i normalfallet.
När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”
När en journalist frågade en presstalesman vid polisen om myndigheten fått in ett provsvar från Rättsmedicinalverket svarade hon felaktigt nej. Enligt JO fanns det omständigheter i ärendet som talade för att beskedet ”lämnades mot bättre vetande”. JO slog fast att en myndighet är skyldig att på ett korrekt sätt besvara en fråga från en enskild som gäller huruvida en viss handling finns hos myndigheten, oavsett om dess innehåll omfattas av sekretess eller inte. JO kritiserade presstalesmannen och polismyndigheten.
En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.
En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.
En forskare nekades att få ut sammanställningar av resultat från tester och intervjuer som genomförts med sökande till chefstjänster inom polisen. Forskaren hade begärt att få sammanställningarna i avidentifierat skick men enligt polisen var det inte möjligt att avidentifiera handlingarna. Forskaren överklagade men fick avslag i kammarrätten.