Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
HFD 8309-13
En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.
KR Jönköping 2150-14
Sjöfartsverket hade inget stöd för att maskera uppgifter om mottagare, avsändare respektive ärendemening i en e-postlogg på den grunden att de aktuella mejlen var privata. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
JO 1992/93 s. 197 (dnr 145-90)
JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.
KR Sthlm 1024-14
Ett företag hade rätt att få ut en kopia av namnteckningen på
det underlag som polisen använt vid tillverkningen av en viss persons pass. Företaget skulle använda handlingen som bevis i en kommande rättegång. Röjandet av namnteckningen kunde enligt kammarrätten inte innebära intrång i sådana personliga förhållanden som sekretessreglerna avser att skydda.
JO 2167-2010
”Jag ser fram emot att skattenämnden kommer att avvecklas så vi slipper göra denna bisarra och fullständigt onödiga arbetsuppgift att skicka beslutskopior till Nyhetsbyrån Siren”. Det skrev en skattehandläggare i Kiruna i ett mejl till nyhetsbyrån samtidigt som han bifogade de begärda beslutskopiorna. Innehållet i mejlet var ”givetvis mycket olämpligt”, konstaterade JO. Men ombudsmannen lät saken bero bland annat mot bakgrund av att skattehandläggaren visat sig djupt ångerfull.
KR Jönköping 2090-14
En företrädare för en snöskoterorganisation begärde ut en sammanställning av uppgifter ur vägtrafikregistret men fick avslag av Transportstyrelsen. Av integritetsskäl får myndigheten bara använda vissa specificerade sökbegrepp vid sökning i registret. Den aktuella sammanställningen krävde ett sökbegrepp som inte fanns med bland de tillåtna. Myndigheten hade alltså inte befogenhet att göra sammanställningen och den var därmed inte en förvarad handling hos myndigheten. Kammarrätten fastställde Transportstyrelsens avslagsbeslut efter överklagande.
KR Sundsvall 966-14
En journalist på SVT Västerbottensnytt fick inte vet hur många poliser som var placerade i var och en av Västerbottens kommuner under åren 2005 respektive 2013 samt hur många av länets poliser som var utredare och i yttre tjänst under 2005 respektive 2013. Västerbottenspolisen menade att uppgifterna skulle kunna skada den framtida verksamheten om de offentliggjordes. Kammarrätten gjorde samma bedömning efter att journalisten överklagat.
RÅ 1997 ref. 26
Föreningen mot mobbning anmälde ett mobbningsfall på Alby Ängsskolan till skolans rektor. I anmälan pekade föreningen ut tre elever som skyldiga till mobbningen. En av de utpekade elevernas föräldrar begärde ut anmälan och rektorns svar på anmälan men fick avslag med hänvisning till att handlingarna omfattades av elevvårdssekretess. Ärendet överklagades ända upp till Regeringsrätten som konstaterade att föräldrarna skulle betraktas som parter i mobbningsärendet och att de därför hade rätt till partsinsyn. Det fanns inga synnerliga skäl för sekretess enligt domstolen som bestämde att handlingarna skulle lämnas ut till föräldrarna.
KR Göteborg 3037-14
En person begärde ut 1 709 namngivna timanställdas så kallade månadsackar i Trollhättans kommuns system för registrering av anställdas LAS-dagar. Kommunen avslog med hänvisning till att sammanställningen inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Efter överklagande upphävde kammarrätten kommunens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att månadsackarna var färdiga elektroniska handlingar eftersom de hade ett fixerat innehåll. Månadsackarna skulle därför betraktas som förvarade hos kommunen oavsett om de kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder eller inte. Domstolen kom också fram till att månadsackarna var upprättade handlingar eftersom de gav en bild av respektive persons arbetade dagar i kommunen och hörde till personalärenden som slutbehandlades av myndigheten månadsvis.