Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
JO 3869-13
JO riktade allvarlig kritik mot Statens fastighetsverk för att myndigheten dröjt med att avslå en begäran om att få ut allmänna handlingar och därefter dröjt med att vidarebefordra överklagandet till kammarrätten. Domstolen konstaterade senare att beslutet inte var överklagbart eftersom juristen som fattat det inte var behörig. Beslutet var till råga på allt bristfälligt motiverat.
HFD 6738-13
En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:18 inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.
Handlingar som förvaras i någon annan del av myndigheten
Det kan hända att de handlingar du är ute efter finns i någon annan del av myndigheten än just vid den enhet eller avdelning dit du vänt dig med din begäran. Det spelar ingen roll, myndigheten kan inte kräva att du lämnar din begäran till just det verksamhetsställe där handlingarna förvaras. Det går alltså bra att vända sig till hälso- och sjukvårdsnämndens kansli för att begära ut en handling som kommit in till ett av landstingets akutsjukhus eller att vända sig till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping med en begäran om att få ut handlingar som upprättats vid fängelset i Ystad. Se exempelvis JO 151-13.
Om du vill ta del av handlingarna på plats så kan du å andra sidan inte kräva att få göra det någon annanstans än i de lokaler där handlingarna förvaras (se RÅ 2007 ref 68). Om du vill slippa ta dig till lokalerna där handlingarnas förvaras så kan du självklart också begära att få kopior hemskickade mot en avgift.
JO 151-13
En person vände sig till psykiatriska mottagningen i Härnösand, Landstinget Västernorrland, och begärde ut samtliga sina journaler inom länets psykiatri. Hon fick beskedet att hon måste vända sig till respektive mottagning i länet för att få ut sina journaler. Det var fel konstaterade JO i detta beslut och kritiserade även landstinget för att ha haft som rutin att kräva att begäran om allmänna handlingar ska ske skriftligen.
KR Sthlm 2519-14
Ekerö kommun nekade en journalist att ta del av samtliga beslut om särskilt boende som inte verkställts. Kommunen ansåg att personerna som beviljats särskilt boende kunde lida men om deras namn lämnades ut. Kammarrätten fastställde kommunens beslut efter överklagande.
KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
AF förespråkar meddelarskydd för privatanställda
Arbetsförmedlingen vill att anställda hos förmedlingens kompletterande aktörer ska få ett lagstadgat meddelarskydd som ger dem rätt att lämna uppgifter till media utan att riskera repressalier från arbetsgivaren. Det skulle öka sannolikheten för att missförhållanden blir kända. Det hävdar Arbetsförmedlingen i ett remissyttrande över en statlig utredning som föreslår stärkt meddelarskydd för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet. Utredningen föreslår att det förstärkta meddelarskyddet ska gälla för anställda inom vård, skola och omsorg men Arbetsförmedlingen vill alltså se ett sådant skydd även för anställda hos förmedlingens kompletterande aktörer.
KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13
En person som begärde förteckningar över samtliga mejl som fyra handläggare på Försäkringskassan fått in till sina inkorgar under en viss tidsperiod hade rätt att få ut dessa (s.k. e-postloggar). Det slog kammarrätten fast efter att Försäkringskassan vägrat med hänvisning till att det var för komplicerat att sammanställa förteckningarna. Kammarrätten ansåg att förteckningarna kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.
Personen fick därefter ut de begärde e-postloggarna från försäkringskassan men myndigheten hade då maskerat logguppgifter om mejl som rörde andra personers ärenden hos försäkringskassan samt logguppgifter om handläggarnas privata mejl. Efter överklagande slog kammarrätten fast att logguppgifterna om privata mejl skulle lämnas ut eftersom de inte omfattades av någon sekretessregel. Kammarrättens fastställde däremot Försäkringskassans beslut att maskera logguppgifter om andra personers ärenden.
DV 1090-13
Domstolsverket fastställde Södertörns tingsrätts beslut att ta ut en avgift på nära 5000 kronor för en digital kopia av ett förundersökningsprotokoll om drygt 2400 sidor som lämnades ut till ett medieföretag. Avgiften motsvarande den som hade tagits ut om förundersökningsprotokollet hade lämnats ut som papperskopior med ett tillägg på 10 kronor för cd-skivan som den digitala kopian lagrades på. Medieföretaget menade att det var orimligt att tingsrätten tog ut denna avgift varje gång någon begärde ut förundersökningsprotokollet. Det här med tanke på att de många sidorna i protokollet bara behövde skannas en gång, därefter kunde domstolens personal med en minimal arbetsinsats kopiera den färdiga filen och lämna ut den till dem som begärde ut protokollet. Domstolsverket tyckte i sin tur inte det var rimligt att domstolen vid varje utlämnande av en handling i elektronisk form ska göra en beräkning av den faktiska kostnaden i det enskilda fallet. Domstolsverket hänvisade till motiven till avgiftsförordningen där det står att det kan bli fråga om såväl över- som underuttag i förhållande till myndighetens kostnader för det enskilda utlämnandet.
RegR 6442-92, RegR 1039-93, RegR 1462-93, RegR 2919-93, RegR 3807-93 (RÅ 1993 not. 399 – 402)
En rad domar som alla gäller en person som var dömd för grov organiserad brottslighet och som gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet genom att begära ut uppgifter ur polisens verksamhetsplaner. Polismyndigheterna, och i ett fall länsstyrelsen, valde att sekretessbelägga en del av de begärda uppgifterna eftersom man trodde att personen skulle använda dem som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätterna och Regeringsrätten delade myndigheternas bedömning och avslog personens överklaganden.
Fulltext:
RegR_6442_92_RA_1993_not_402
Notis:
RÅ 1993 not. 402 (saknas)
Fulltext:
RegR_1039_93_RA_1993_not_399
Notis:
RA_1993_not_399
Fulltext:
RegR_1462_93_RA_1993_not_401
Notis:
RA_1993_not_401
Fulltext:
RegR_2919_93_RA_1993_not_400
Notis:
RA_1993_not_400
Fulltext:
RegR_3807_93_RÅ 1993_not_472
Notis:RA_1993_not_472