Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras

I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.

JO_7579_16

Namn i incidentrapporter offentliga

Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till  Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.

KR_Sthlm_5662_17

Förteckning över filer i mappar var förvarad handling

En person vände sig till Stadsledningskontoret i Göteborgs stad och begärde att få ta del av förteckningar över innehållet i vissa mappar på ett antal namngivna tjänstemäns samtliga tjänstedatorer och surfplattor. Stadsledningskontoret avslog med hänvisning till att de begärda förteckningarna inte var handlingar enligt TF 2:3. Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade först att förteckningarna var handlingar av typen upptagningar enligt TF 2:3. Domstolen tyckte också att förteckningarna kunde förutsättas vara tillgängliga med rutinbetonade åtgärder, t.ex. genom avläsning på stället eller utskrift av skärmbilder. De kunde alltså betraktas som förvarade hos stadsledningskontoret. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till stadsledningskontoret för prövning av om förteckningarna också var upprättade eller inkomna och därmed allmänna handlingar.

KR_Goteborg_5268_17

Lönelistor för åklagare var inte hemliga

En anställd vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, hade rätt att få ut lönelistor som visade löner för samtliga åklagare vid myndigheten. Listorna skulle lämnas ut utan sekretessförbehåll, bedömde kammarrätten i denna dom. Kammarrätten tyckte inte att det hade kommit fram något i målet som tydde på att ett utlämnande skulle skada EBM:s verksamhet.

KR_Sthlm_5881_17

Förklaring till lågt pris var hemlig i anbud

Uppgifter om referensuppdrag och en förklaring till onormalt låga priser var hemliga i ett anbud gällande bemanningstjänster åt Trelleborgs kommun. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Uppgifter angående kunder anses typiskt sett vara företagshemligheter och uppgifter om prissättning är ett viktigt konkurrensmedel, motiverade kammarrätten sin bedömning.

KR_Goteborg_5080_17

Skadeståndsanspråk inte personalvård

En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_ 5406_17

Intern e-post i förvaltningsöverskridande projekt

Tjänstemän från olika förvaltningar inom Malmö stad hade bildat tre förvaltningsöverskridande arbetsgrupper. Ett företag begärde ut kopior på mejl som hade skickats mellan tjänstemännen i arbetsgrupperna samt mellan tjänstemännen och deras respektive moderförvaltningar.  Företaget fick avslag från den förvaltning som företaget hade vänt sig till med sin begäran. Företaget överklagade till kammarrätten. Domstolen delade kommunens bedömning att mejlen som skickades mellan tjänstemännen i respektive grupp inte blev allmänna.  Arbetsgrupperna hade ”myndighetskaraktär” och mejlen var därmed ”internt utväxlade”, enligt kammarrätten. Domstolen bedömde sedan statusen för de mejl som hade skickat från tjänstemännen i arbetsgrupperna till deras respektive moderförvaltningar. En av arbetsgrupperna hade så pass självständig ställning, enligt kammarrätten, att mejlen blev allmänna handlingar. Två av arbetsgrupperna var inte självständiga, när tjänstemännen i denna arbetsgrupp skickade mejl till sin moderförvaltning skulle dessa betraktas som internt utväxlad.

Kammarrätten tog också ställning till handlingar som hade utväxlats mellan arbetsmarknadsförvaltningen i Malmö stad och stadenns juridiska ombud på advokatfirman Delphi. Domstolen konstaterade att dessa hade blivit allmänna handlingar.

Handlingar som förvaltningen hade utväxlat med två av kommunens egna jurister på stadskontoret  var däremot inte allmänna handlingar. Domstolen pekade på att stadskontoret har en serviceroll när det gäller juridisk rådgivning i förhållande till alla förvaltningar i kommunen och därför inte kan betraktas som självständig i den typen av ärenden.

KR_Goteborg_2250_15

Intern promemoria var inte färdigställd

En promemoria som hade skrivit av två tjänstemän vid Förvarets forskningsanstalt (FOA) blev inte en allmän handling när den överlämnades till ÖB. Det bedömde JO i detta beslut. De två tjänstemännen var visserligen avlönade av FOA, hade sina kontor i FOA:s lokaler och skrev promemorian på FOA:s brevpapper men de hade utfört arbetet ”som tjänstemän ställda till ÖB:s förfogande”, enligt JO. Promemorian blev med andra ord inte expedierad från FOA och inkommen till ÖB. Handlingen tillhörde inte heller något ärende och hade därför inte blivit allmän på den grunden att den tillhörde ett avslutat ärende. JO konstaterade slutligen att handlingen inte var på annat sätt färdigställd eftersom ingen behörig befattningshavare hade ”sanktionerat” handlingen eller ”…beslutat om dess omhändertagande för förvaring.” Mot bakgrund av att promemorian inte var en allmän handling kunde inte ÖB kritiseras för att han hade förstört den.

JO_1978_79_s_224

Partsinsyn ger inte rätt till gratis kopior

Rätten till partsinsyn innebär inte en rätt att få kopior av handlingar i det egna ärendet avgiftsfritt. Det slog kammarrätten fast i denna dom som gällde en intagen på en anstalt som ville ha ut kopior på rapporter om arbetsvägran som gällde honom själv.

KR_Sthlm_5564_12

Referensgrupp var inte en självständig myndighet

Naturvårdsverket var huvudman för ett projekt som kallades Vindval och i projektet ingick en referensgrupp med representanter för enskilda och olika myndigheter, däribland Länsstyrelsen i Jönköping. En person vände sig till länsstyrelsen och begärde ut handlingar om projektet som myndighetens representant i referensgruppen hade fått skickade till sig. Länsstyrelsen avslog och personen överklagade. Kammarrätten kom i denna dom fram till att referensgruppen inte var att betrakta som en i förhållande till Naturvårdsverket självständig myndighet – eller som ett självständigt organ av myndighetskaraktär – i tryckfrihetsförordningens mening. Kammarätten menade därför att varje medlem i referensgruppen fick ses som en företrädare för den myndighet som han eller hon representerade. Det betydde att handlingar som skickades till eller mellan myndighetsrepresentanterna i gruppen skulle bedömas som om de hade skickats till eller mellan respektive myndigheter. De handlingar som hade skickats till tjänstemannen från Länsstyrelsen i Jönköping var därmed inkomna till länsstyrelsen, enligt kammarrätten. Domstolen återförvisade ärendet till länsstyrelsen för ny prövning.

KR_Jonkoping_2914-16