Inte okej att hänvisa sökande till hemsidan

När en journalist vände sig till Finspångs kommun och begärde ut listor över alla förtroendevalda i kommunen inklusive personnummer blev det avslag. Kommunen hänvisade journalisten till hemsidan där han kunde sammanställa de önska listorna själv. På hemsidan fanns visserligen inte de förtroendevaldas personnummer men det spelade ingen roll för de var ändå sekretessbelagda, enligt kommunen. Det här eftersom man inte kunde utesluta att journalisten tänkte använda uppgifterna i strid med GDPR. Journalisten överklagade och kammarrätten gav kommunen bakläxa. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade uppfyllt sina skyldigheter genom att hänvisa till hemsidan och att den åberopade sekretessregeln inte kan tillämpas på personuppgifter som begärs ut av en journalist. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Mejl mellan myndighet och fackliga var allmänna handlingar

Mejl som hade kommit in till Falu kommun från fackliga företrädare och skyddsombud var inkomna, bedömde Kammarrätten i de här domen. Mejl som ett skyddsombud på Falu kommun hade skickat till en jurist på Sveriges kommuner och landsting var däremot inte allmänna handlingar hos kommunen eftersom skyddsombudet inte hade agerat i egenskap av offentlig funktionär på myndigheten.

Kommun skyldig att lämna ut socialchefens e-postadress

Kammarrätten konstaterade att Personalnämnden i Skellefteå kommun var skyldig att plocka fram och lämna ut e-postadresserna till socialchefen och ekonomichefen i kommunen. Domstolen ansåg att nämnden skulle klara att göra det med rutinbetonade åtgärder.

Handlingar om ungdomstjänst kunde lämnas ut

Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.

Israeliska integritetsregler inskränkte insyn vid svensk myndighet

Generalkonsulatet i Jerusalem lämnade ut kopior av myndighetens kontoutdrag för åren 2014–2017 men maskerade uppgifter om vissa mottagare av månatliga utbetalningar. Det här med hänvisning till utrikessekretess. Sökanden överklagade till kammarrätten. Generalkonsulatet skrev i ett yttrande till domstolen att uppgifterna omfattades av regler om integritetsskydd i Israelisk arbetslagstiftning och att det skulle strida mot dessa regler att lämna ut uppgifterna utan berörda personers samtycke. Kammarrätten bedömde att uppgifterna mot den bakgrunden var belagda med utrikessekretess.

Á-priser i anbud var hemliga

Teckenspråkcentrum i Sundsvall begärde att Örnsköldsviks kommun skulle lämna ut prisuppgifter i ett anbud som hade vunnit en upphandling. Kommunen avslog med hänvisning till att á-priser är typiskt sett känsliga för en anbudsgivare och kan utnyttjas av konkurrenter. Teckenspråkscentrum överklagade och hänvisade till att offentlighetsprincipen och transparens bör gälla vid utvärdering av anbud. Genom att sekretessbelägga vinnande anbuds prisuppgifter gick det inte att kontrollera att kommunen hade utvärderat anbuden på ett korrekt sätt, ansåg Teckenspråkscentrum. Kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till att den vinnande anbudsgivaren i upphandlingen hade begärt sekretess för uppgifterna och att prisuppgifter har betraktats som känsliga i rättspraxis.

Timpriser var offentliga

En person begärde ut avtalen med de snöröjningsentreprenörer som Mora kommun hade anlitat. Kommunen avslog och hävdade att handlingarna skyddades av affärssekretess. Handlingarna innehöll uppgift om märke, typ, årsmodell samt utrustning för varje fordon och det timpris som avtalats. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten som inte tyckte att det fanns några indikationer på att uppgifterna var affärshemligheter hos entreprenörerna eller att de var typiskt sett känsliga ur konkurrenssynpunkt.

Detaljerade prisuppgifter var hemliga

Detaljerade prisuppgifter i ett vinnande anbud i en upphandling var hemliga även efter att upphandlingen hade avslutats. Det bedömde kammarrätten i den här domen som gällde en upphandling i Simrishamns kommun. Enligt kammarrätten fast det ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna från det berörda företaget om att ett utlämnande skulle skada företagets konkurrenskraft i en framtida upphandling inom samma område.

Journalist fick inte ut anbudshandlingar

En journalist begärde ut anbudshandlingar i Kalmar kommuns upphandling av ett system för storskalig musselodling. Journalisten fick ut handlingarna men med uppgifter om det offererade systemets komponenter och funktioner maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten och anförde att en tidning begär ut anbudshandlingar för helt andra syften än en konkurrerande anbudsgivare och att risken för skada därmed är mindre. Argumentet bet inte på kammarrätten som avslog överklagandet.

Ljudupptagning betraktades som koncept

En person som hade haft ett möte med en anställd vid Vård- och omsorgsnämnden i Norrköpings kommun begärde ut ljudinspelningen som den anställde hade gjort under mötet. Nämnden avslog begäran. Personen överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen konstaterade att ljudinspelningen utgjorde underlag för en tjänsteanteckning som den anställde hade skrivit och tillfört det aktuella ärendet. Ljudfilen kunde därför jämföras med ett sådan koncept som bara blir en allmän handling om det tas om hand för arkivering, vilket inte hade skett i det här fallet.