Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst

Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd ”…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.

GbgKRdom_954_17

Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154

Prisuppgifter i avtal hemliga

Två personer begärde hos Skånetrafiken att få del av avtal och korrespondens mellan Skånetrafiken och företaget Clear Channel Sverige AB gällande upplåtelse av reklamplatser. Skånetrafiken lämnade ut handlingarna med undantag för samtliga avtalade priser. Skånetrafiken menade att ett utlämnande av prisuppgifter skulle kunna skada Clear Channels konkurrenskraft i framtida upphandlingar.

De båda sökande överklagade men kammarrätten gick på Skånetrafikens linje och avslog. Kammarrätten hänvisade till att det i ett av avtalen fanns en paragraf där parterna förband sig att inte lämna ut avtalet till tredje man.

En av de sökande tog ärendet vidare till dåvarande Regeringsrätten som konstaterade att två av de aktuella avtalen hade slutits för mer än fem år sedan, vilket innebar att sekretessen i den åberopade sekretessregeln inte längre gällde för dessa. Vad gällde det tredje avtalet delade Regeringsrätten kammarrättens bedömning och avslog.

RA_2006_not_103

Föredragningspromemoria var inte allmän handling

En person begärde ut en föredragningspromemoria i ett mål vid dåvarande Försäkringsöverdomstolen. Domstolen avslog begäran med hänvisning till att promemorian var en sådan minnesanteckning som enligt TF 2:9 bara blir en allmän handling om den arkiveras. Försäkringsöverdomstolen arkiverade inte föredragningspromemorior. Personen överklagade men både kammarrätten och dåvarande Regeringsrätten fastställde Försäkringsöverdomstolens beslut.

RA_1992_not_163

Uppdragstagare skyldig att diarieföra och bevara

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gav en tjänsteman i vid dåvarande Länsstyrelsen i Malmö i uppdrag att utreda förekomsten av svarta pengar inom restaurangbranschen i staden. Efter slutförd utredning förstörde uppdragstagaren merparten av utredningsmaterialet (cirka 5000 sidor). JK kritiserade dels att materialet hade förstörts i strid mot gällande arkivregler, dels att materialet inte hade diarieförts på ett korrekt sätt under utredningens gång. Huvudansvaret för det inträffade låg hos BRÅ, enligt JK, men även uppdragstagaren fick kritik.

JK 1873-83-21

Fel att gallra enkätsvar

Enkätsvar som hade kommit in till Stockholms universitet från sjätteklassare födda 1953 i det så kallade Metropolitprojektet var allmänna handlingar. JK konstaterade att universitetet inte hade haft rätt att gallra enkätsvaren utan tillstånd från Riksarkivet. Det spelade ingen roll att forskarna hade lovat deltagarna att enkätsvaren skulle förstöras. JK gjorde också bedömningen att ett forskningsprojekt av det aktuella slaget inte är ett ärende i arkivreglernas mening.

JK 1729-86-20

Utlämnande i pappersform kunde inte överklagas

En person begärde hos Kammarrätten i Stockholm att få ut en dom och ett beslut från kammarrätten i elektronisk form (pdf-fil) via e-post. Kammarrätten erbjöd personen att få ut domen och beslutet på papper men vägrade att lämna ut dem elektroniskt. Personen överklagade men överklagandet avvisades av dåvarande Regeringsrätten. Regeringsrätten hänvisade till att kammarrätten hade gått med på att lämna ut de begärda handlingarna i den form som föreskrivs i TF. Kammarrättens beslut hade därmed inte gått personen emot på det sätt som krävs för att det ska kunna överklagas enligt sekretesslagen (numera offentlighets- och sekretesslagen). Regeringsrätten hänvisade till att andra beslut i en kammarrätts administrativa ärenden inte överklagas till Regeringsrätten, vilket framgick av förordningen med kammarrättsinstruktion.

RegR_521_08

Begäran om handlingar delvis hemlig

En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_1254_17

Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil

Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.

SthlmKRbeslut_2700_17

Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.

Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning

Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.

RA_2001_ref_27