Redan offentliggjort scientologmaterial inte hemligt

Riksrevisionen vägrade lämna ut en handling kallad ”Scientology documents NOTs, OT II and OT III”, med uppgiven författare L. Ron Hubbard, som hade kommit in till myndigheten i ett mejl. Riksrevisionen menade handlingen utgjorde en del av ett upphovsrättsligt skyddat verk och att det fanns särskild anledning att anta att verket inte hade offentliggjorts tidigare. Sökanden menade däremot att handlingen var tidigare offentliggjord och hänvisade till en dom från Kammarrätten i Sundsvall med nummer 1777-18. Sökanden överklagade till HFD som konstaterade att handlingen skulle lämnas ut eftersom det inte fanns någon sekretessregel som hindrade det.

HFD_4405_18

Fejkad scientologtext inte hemlig

Fejkat scientologmaterial, som bland annat talar om den modige Zenon Panoussis i det avslägsna kungadömet Sverige, skyddades inte av sekretess enligt OSL 31:23 1 st. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i den här domen.  Svensken Zenon Panoussis är känd för att ha offentliggjort scientologtexter och därför hamnat i tvist med scientologikyrkan.

HFD_4529_18

JK: Kolla sökande mot folkbokföringen inte tjänstefel

En person som hade begärt ut handlingar från Osby kommun polisanmälde tjänstemannen som hanterade begäran för tjänstefel. Enligt anmälan hade tjänstemannen sökt efter anmälaren i folkbokföringsregistret och dragit slutsatsen att han inte är svensk medborgare. Därefter ska han ha kontaktat anmälaren och bett honom lämna uppgift om namn och adress för att handlingen skulle kunna skickas med brev eftersom det inte var möjligt att mejla den.

I ett beslut med anledning av anmälan konstaterade JK att ett brott mot efterforskningsförbudet kan utgöra tjänstefel och att anmälan väckte frågor om kommunens rutiner för utlämnande av handlingar. Men JK fann inte skäl att inleda förundersökning om tjänstefel.

I ett senare brev till anmälaren meddelade JK att myndigheten inte heller kommer att vidta några tillsynsåtgärder mot kommunen. Det motiverades bland annat med att den aktuella sökningen i folkbokföringsregistret inte verkade ha skett i efterforskningssyfte och att frågan om namn och adress ställdes för att kommunen skulle kunna skicka handlingen med brev.

JK_5277_18

JK_5278_18

Länk var inkommen handling

Om någon utomstående mejlar en länk till en myndighet blir dokumentet som länken leder till en inkommen handling om myndigheten skriver ut dokumentet och tillför detta till ett ärende. Det konstaterade kammarrätten i den här domen.

KR_Jonkoping_2269_18

E-brevhuvud var allmän handling

En person begärde att få ta del av e-brevhuvudet till ett e-postmeddelande som hade kommit in till förvaltningsrätten från en viss avsändare. Förvaltningsrätten avslog med hänvisning till att det inte var en allmän handling. Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrätten har tillgång till de tekniska hjälpmedel som krävs för att läsa e-brevhuvuden. Vidare ansåg kammarrätten att e-brevhuvudet var inkommet till förvaltningsrätten tillsammans med det aktuella e-postmeddelandet. Följaktligen var e-brevhuvudet en allmän handling. Kammarrätten återförvisade ärendet till förvaltningsrätten för sekretessprövning av handlingen.

KR_Jonkoping_2475_18

Förvrängd ljudupptagning var en ny handling

Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.

KR_Sthlm_5875_18

Lönelista hos bostadsbolag var offentlig

En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.

KR_Goteborg_2035_18

Europakonventionen inte grund för sekretess

Riksrevisionen hemlighöll testresultat från personlighetstester i ett anställningsärende med hänvisning till artikel 8 i Europakonventionen. Artikeln berör skyddet av den personliga integriteten. Personen som hade begärt ut testresultaten överklagade sekretessbeslutet och dåvarande Regeringsrätten upphävde Riksrevisionens beslut. Regeringsrätten pekade på att den svenska handlingsoffentligheten är grundlagsreglerad medan Europakonventionen gäller som vanlig lag i Sverige. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet kan visserligen inskränkas i särskild lag eller i annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Men den särskilda lag som åsyftas är offentlighets- och sekretesslagen och den hänvisar inte till Europakonventionen, vilket betyder att konventionens artikel 8 inte användas som grund för sekretess.

RegR_7516_05

(Referatnummer i Regeringsrättens årsbok är 2006:87)

Obs! Efter domen har det införts en särskild regel om sekretess för urvalstester i anställningsärenden. Den principiella frågan om handlingsoffentlighetens förhållande till Europakonventionen är däremot fortfarande aktuell.

Sekretess när energibolags samtliga sponsoravtal begärdes ut

En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde ”den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.

KR_Jonkoping_505_18