Datainspektionen hemlighöll för mycket

En person begärde ut anmälningar om personuppgiftsincidenter som hade kommit in till Datainspektionen i ett antal ärenden. Myndigheten avslog helt och lämnade inte ut dessa i någon del. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Datainspektionens beslut. Kammarrätten menade att det fanns ett flertal uppgifter i de efterfrågade anmälningarna som var offentliga och skickade därför tillbaka ärendet till Datainspektionen för en ordentlig sekretessprövning.

KR_Sthlm_6094_18

Datainspektionen fick bakläxa om incidentrapporter

En person begärde hos Datainspektionen att få en lista över alla bolag som hade lämnat in anmälningar om personuppgiftsincidenter under de första månaderna med den nya dataskyddsförordningen. Han begärde också ut inkomna anmälningar från två bolag: Bauhaus och Telenor.

Datainspektionen vägrade lämna ut en komplett lista över alla bolag som hade gjort anmälningar men bekräftade att Telenor, Bauhaus och Polarn O. Pyret hade gjort sådana anmälningar. Att identiteten på dessa bolag kunde offentliggöras berodde på att anmälningarna från två av dem ansågs innehålla harmlösa uppgifter och det tredje hade uttalat sig i medierna om sin anmälan. Vad gällde begäran om att få ut de inkomna anmälningarna från Bauhaus och Telenor blev det avslag i fråga om Telenor medan anmälan från Bauhaus lämnades ut av Datainspektionen.

Sökanden överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att ett antal avsnitt i Telenors anmälan kunde lämnas ut. Vad gällde listan med bolag som hade anmält personuppgiftsincidenter så skickade kammarrätten tillbaka den delen till Datainspektionen för ny prövning. Det gäller inte någon absolut sekretess för uppgifter om identiteten på dem som anmäler personuppgiftsincidenter, konstaterade kammarrätten. Den frågan måste bedömas utifrån innehållet i respektive anmälan, vilket Datainspektionen inte hade gjort, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_6913-18

Obduktionsprotokoll var delvis offentligt

Anhöriga till en avliden person begärde ut obduktionsprotokollet men fick avslag från sjukvården som menade att den tekniska beskrivningen i protokollet inte ”…var till gagn för den dödes minne.” De anhöriga överklagade. Kammarrätten konstaterade först att en av de anhöriga inte hade begärt ut handlingen och därför inte kunde överklaga. Hennes överklagande avvisades. Domstolen prövade däremot överklagandet från den andra anhöriga och kom fram till att hon hade rätt att få ut delar av protokollet. Den anhöriga hade redan fått ta del av den avlidnes patientjournal och fått obduktionsresultatet redovisat för sig per telefon. Mot den bakgrunden kunde första sidan i protokollet lämnas ut samt namnen på den personal som hade utfört eller närvarat vid obduktionen som framgick på den fjärde sidan.

KR_Goteborg_2335_18

Psykologers födelseår kunde lämnas ut

En journalist begärde ut en förteckning över anställda och före detta anställda psykologer på Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Örebro. Han fick ut en förteckning som innehöll uppgifter om psykologernas namn, tjänst, lön,  tjänstgöringstid och slutdatum för anställning men nekades att få ut de berörda psykologernas personnummer eller ens födelseår. Han överklagade beslutet till kammarrätten. Domstolen kom fram till att Region Örebro skulle lämna ut de berörda personernas födelseår. Domstolen tog hänsyn till att journalisten skulle använda uppgifterna för en artikel i Psykologtidningen där den insamlade datan skulle publiceras i form av anonymiserade tabeller.

KR_Goteborg_3669_18

Brister hos minkfarmer var affärshemligheter

Djurrättsalliansen hade fått ut handlingar från länsstyrelsen om ett antal djurskyddskontroller av en minkfarm där en stor del av uppgifterna var maskerade. Alliansen överklagade sekretessen men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade länsstyrelsens bedömning att uppgifter om minkfarmens verksamhet och brister i denna verksamhet omfattades av affärssekretess och var hemliga.

Göteborg KR 2803-18

En person ville ha ut ”…beskrivningar och bilder avseende konstaterade brister…” från en djurskyddskontroll som länsstyrelsen hade gjort men var däremot inte intresserad av namn och adressuppgifter, kartor eller annan information som skulle röja den kontrollerades identitet. Hon motiverade sin begäran med att hon läste ett mastersprogram om djurskydd vid ett utländsk universitet och skrev om minkfarmar i Sverige. Kammarrätten avslog kvinnans överklagande med bland annat följande domskäl:

”Kammarrätten anser att de delar av handlingarna som omfattar brister hos minkfarmen är sådana uppgifter som rör den enskildes affärs- och driftförhållanden. Enligt kammarrättens bedömning kan det antas att den enskilde lider skada om uppgifterna lämnas ut.”

Göteborg KR 2605-18

Projektbeskrivning för arenabygge inte hemlig

En journalist hade rätt att få ut en projektbeskrivning för ett arenabygge som hade kommit in till Kungsbacka kommun. Kommunen hävdade att projektbeskrivningen var hemlig eftersom ett utlämnande kunde skada både kommunen och företaget som hade gjort projektbeskrivningen. Journalisten överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade inlett något formellt ärende om ett arenabygge och det fanns inget som tydde på att kommunen hade beställt den aktuella projektbeskrivningen. Företaget hade inte heller lämnat något anbud och kommunen hade inte startat någon upphandling av arenabygget. Därmed var de sekretessregler som kommunen hade hänvisat till inte tillämpliga, enligt kammarrätten.

Goteborg_KR_2578_18

Lönelista hotade Tullverkets brottsbekämpning

Statens servicecenter vägrade lämna ut en lista med namn och lön för samtliga anställda inom operatörsuppföljningen vid Tullverket. Det motiverades bland annat med att ett utlämnande kunde skada Tullverkets framtida brottsbekämpande verksamhet. Sökanden överklagade till kammarrätten och menade att uppgifterna inte rörde personal som tillhör den brottsbekämpande verksamheten utan den förvaltningsrättsliga avdelningen på Tullverket. Kammarrätten avslog överklagande. Enligt domstolen innefattar operatörsuppföljningen bland annat kontroller och rapportering av bedrägerier och oegentligheter, vilket får anses vara verksamhet som syftar till att förebygga och uppdaga brott.

KR_Sundsvall_1652_18

Mejl mellan kommundirektör och socialchef var inte allmänna

När tjänstemän som företräder två olika förvaltningar i en kommun utväxlar handlingar brukar dessa bli expedierade respektive inkomna och följaktligen allmänna handlingar. Det beror på att förvaltningarna ses som självständiga organ inom myndigheten. Men när kommundirektören i Staffanstorps kommun hade en mejlväxling med den dåvarande socialchefen i kommunen blev mejlen inte allmänna handlingar. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Skälet var att de båda tjänstemännen agerade i egenskap av arbetsgivare respektive arbetstagare och inte som representanter för kommunstyrelsen respektive socialförvaltningen. E-postmeddelandena skulle därför ses som myndighetsinterna, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_2920_18

Knappt fyra månader var oskälig fördröjning

Kammarrätten biföll en ansökan om förtursförklaring från klaganden i ett mål om utlämnande av allmänna handlingar. Domstolen konstaterade att överklagandet hade handlagts av kammarrätten i 3 månader och 24 dagar och att inga åtgärder hade vidtagits i målet. Enligt tryckfrihetsförordningen ska överklaganden av ett beslut att inte lämna ut allmänna handlingar handläggas skyndsamt. Därför ansåg domstolen att handläggningen hade ”oskäligt fördröjts”. Elva dagar efter förtursförklaringen meddelades domen i målet.

KR_Jonkoping_1757_18_fortursbeslut

Arkivarie satte intern instruktion framför grundlag

Arkivarien på utrikesdepartementet borde ha lämnat ut de begärda handlingarna utan dröjsmål eftersom de var över femtio år gamla och därför inte längre omfattades av sekretess. Det konstaterade JO i ett beslut som återges i ombudsmannens ämbetsberättelse från år 1900. Arkivarien följde departementets interna instruktioner som sade att den aktuella typen av handlingar bara kunde lämnas ut efter godkännande av kabinettsekreteraren. Men enligt JO var det uppenbart att instruktionen stred mot tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav. JO väckte åtal och arkivarien dömdes för försummelse i ämbetet. Straffet stannade vid böter på femtio kronor eftersom det ansågs vara en förmildrande omständighet att arkivarien följt ”af öfverordnad lämnad föreskrift”.

JO_1900_s_8

Åtal och domar återges i NJA 1899 s. 299.

NJA 1899 s 299