Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Avvisat överklagande i utlämnandefråga prövas av förvaltningsrätt

Vid de tillfällen då ett utlämnandeärende överklagas vid fel tidpunkt – och talan formellt avvisas av berörd myndighet – ska överklagandet i avvisningsfrågan prövas av förvaltningsrätt. Det står klart efter ett beslut som Högsta förvaltningsdomstolen har fattat. Bakgrunden är att en person som velat ta del av en handling hos Partibidragsnämnden först hade fått avslag, för att sedan få beskedet att ett efterföljande överklagande hade kommit in för sent.

HFD överlämnar nu ärendet till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning i avvisningsfrågan. I den tidigare förvaltningslagen angavs att avvisningsbeslut skulle prövas av samma domstolsinstans som hanterat huvudfrågan, men i 2017 års uppdaterade lagtext finns ingen motsvarande skrivelse, konstaterar HFD i sitt nya klargörande.

Nekas uppgifter om 40 år gammal dom om psykiatrisk tvångsvård

Rättsmedicinalverkets beslut att inte lämna ut uppgifter om målnummer eller datum för en dom om sluten psykiatrisk vård, avkunnad för över 40 år sedan, står sig i domstol. Bakgrunden är en begäran i fallet från en journalist, som bland annat anfört att den berörda personen har varit död i många år, och att uppgiften om datum för domens avkunnande knappast kan kränka den frid som tillkommer den avlidne.

Kammarrätten poängterar visserligen att hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap. 1 i OSL – med ett omvänt skaderekvisit – inte gäller i beslut i ärende om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser en frihetsberövande påföljd. Undantaget ifråga är dock inte tillämpligt på beslut som fattas enligt brottsbalken, med följden att sekretess ändå råder i fallet, enligt domstolen. Rättsmedicinalverket har tidigare meddelat journalisten att det finns en dom som motsvarar hans begäran, samt lämnat ut uppgiften på vilken domstol som hanterat målet.

Statligt skadestånd efter sekretessmiss om bortadopterat barn

En integritetskänslig uppgift om en förälders bortadopterade barn lämnades, på grund av ett registerfel hos Skatteverket, ut efter en inkommen begäran för tolv år sedan. Nu får den drabbade personen 7 000 kronor i statlig ersättning för kränkning. Justitiekanslern (JK) understryker i ett beslut att utlämnandet inneburit ett obehag och att informationen också funnits under lång tid i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har för sin del medgett att det handlat om uppgifter som omfattas av sekretess, och har skyllt på en felaktig registrering som följde med i överföringen av folkbokföringen från kyrkan 1991. Myndigheten ansåg utifrån det att rätten till skadestånd var preskriberat. Den uppfattningen delar dock inte JK, med hänvisning till att uppgifterna i databasen rättades först 2020.

Bakgrunden är en begäran om att få ut samtliga personnummer till den berörde personens barn. Bland dessa uppgifter fanns det bortadopterade barnet, som alltså fortsatt var registrerat på den biologiska föräldern.

Kommun vägrade lämna ut mejlväxling mellan chefer

Trots att tre mejl mellan en tidigare förvaltningschef och kommunstyrelsens ordförande i Hedemora hade expedierats och rörde angelägenheter direkt kopplade till förvaltningens verksamhet, bedömde omsorgsnämnden att mejlen inte utgjorde allmänna handlingar. Nu får nämnden bakläxa av kammarrätten, efter att den journalist som stod bakom begäran överklagat i ärendet. Domstolen pekar i sitt utslag på att mejlen inte har skickats till respektive chef endast som innehavare av annan ställning, och att förutsättningarna enligt 2 kap. 8 § TF – som nämnden hade hänvisat till för egen del – därmed är uppfyllda.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.

Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn omfattas inte av biblioteksregeln

Två identifierade handlingar med skriftlig dokumentation om Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn på generell nivå och individnivå omfattas av biblioteksregeln och är inte allmänna, enligt myndigheten. Skolinspektionen anser nämligen att det handlar om myndighetsinterna handböcker för stöd och vägledning, enbart avsedda för viss personal och tillgängliga på en digital biblioteksplattform.

Men kammarrätten gör en annan bedömning i frågan efter att en forskare ifrågasatte inspektionens avslag. Domstolen menar att det inte räcker med att en handling ska användas som stöd och hjälp i en verksamhet, och pekar på att biblioteksregeln i grunden gäller handlingar som en myndighet använder för att söka efter exempelvis faktaunderlag eller rättsfallsreferenser. Kriterierna för att regeln ska vara tillämplig i fallet är därmed inte uppfyllda, enligt rätten. Skolinspektionen får nu tillbaka begäran på sitt bord för en prövning i sekretessfrågan.

Generalkonsulat måste lämna ut namnuppgifter om Gaza-svenskar

En person som i höstas ville veta om det fanns svenska medborgare i Gaza aktuella för beredskapsplanering – med vissa angivna efternamnssuffix – fick nej hos generalkonsulatet i Jerusalem. Konsulatet konstaterade i sammanhanget att sammanställningen var möjlig att göra med rutinbetonade åtgärder, men att enskilda riskerade lida men vid ett röjande. Det avslaget underkänns nu av kammarrätten i Göteborg, som understryker att det inte finns några uppgifter i handlingarna som kan knytas till en enskild person. Inte heller riskerar uppgifterna att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser ”eller på annat sätt” skada landet, anser domstolen, som tillägg till ytterligare sekretesshänvisningar från generelkonsulatet inför avgörandet i rätten. Därmed ska de begärda handlingarna i fallet lämnas ut.

Personen bakom begäran poängterade i överklagandet att det handlade om vanligt förekommande namnsuffix, och att det därigenom skulle vara helt omöjligt att identifiera enskilda individer utifrån en aktuell sammanställning. Den bakomliggande syftet var således inte att kartlägga svenska medborgare i Gaza vid tidpunkten, enligt personen.

Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Socialtjänstuppgifter hemlighålls för överförmyndarnämnd

Uppgifter om en person från socialtjänstens register i Lund – som Överförmyndarnämnden hade begärt ut inför anordnande av ett ställföreträdande godmanskap eller förvaltarskap – förblir oåtkomliga för nämnden. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna rent generellt omfattas av sekretess, men att 10 kap. 28 § i OSL samtidigt öppnar upp för ett överlämnande till en annan myndighet, så länge det finns en lagstadgad uppgiftsskyldighet. Överförmyndarnämnden hade i det sammanhanget hänvisat till en paragraf i föräldrabalken om att socialnämnder och andra myndigheter är skyldiga att på begäran lämna ut de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet. Men här faller dock nämndens begäran på att den aktuella personen ifråga endast är tilltänkt som ställföreträdare. Domstolen tolkar nämligen lagrummet som att det omfattar personer som redan har berörda uppdrag, varför arbetsmarknads- och socialnämndens avslag därmed slås fast.