Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Ljusbilder som visades på möte blev expedierade
Vid ett möte med kommunpolitiker och andra inbjudna personer visade två tjänstemän från Sundbybergs kommun upp ett antal ljusbilder med den nya stadsplanen. En kommuninvånare begärde ut ljusbilderna men fick avslag. Hon överklagade beslutet och fick rätt. Kammarrätten konstaterade att ljusbilderna var allmänna handlingar. Enligt domstolen kunde ljusbilderna inte ses som utkast som kommunen visade upp för att få synpunkter, alltså var de expedierade.
Mötesanteckningar från verksledning var allmänna
Mötesanteckningar från möten med verksledningen inom Sjöfartsverket var allmänna handlingar enligt denna dom. Anteckningarna skrevs av generaldirektörens sekreterare, undertecknades sedan av sekreteraren och generaldirektören och skickades slutligen till verksledningens ledamöter. Anteckningarna spreds inte vidare till några andra tjänstemän inom myndigheten och togs inte heller om hand för arkivering. Regeringsrätten slog fast att handlingarna var upprättade och därmed allmänna och hänvisade till en tidigare dom som gällde mötesanteckningar som hade hanterats på ett liknande sätt.
Handling i avslutat ärende blev allmän först vid expediering
Länsstyrelsen i Jämtland hade tagit fram en rapport om länet som skulle skickas till regeringen. JO konstaterade att rapporten ingick i ett ärende hos länsstyrelsen men bedömde att den inte blev blev en allmän handling när ärendet avslutades utan först när den expedierades till regeringen. Rapporten var ”en handling avsedd att expedieras” och blev därför inte allmän förrän den faktiskt skickades till regeringen, resonerade JO.
Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras
I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.
Namn i incidentrapporter offentliga
Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.
Lönelistor för åklagare var inte hemliga
En anställd vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, hade rätt att få ut lönelistor som visade löner för samtliga åklagare vid myndigheten. Listorna skulle lämnas ut utan sekretessförbehåll, bedömde kammarrätten i denna dom. Kammarrätten tyckte inte att det hade kommit fram något i målet som tydde på att ett utlämnande skulle skada EBM:s verksamhet.
Förklaring till lågt pris var hemlig i anbud
Uppgifter om referensuppdrag och en förklaring till onormalt låga priser var hemliga i ett anbud gällande bemanningstjänster åt Trelleborgs kommun. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Uppgifter angående kunder anses typiskt sett vara företagshemligheter och uppgifter om prissättning är ett viktigt konkurrensmedel, motiverade kammarrätten sin bedömning.
Skadeståndsanspråk inte personalvård
En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.
Intern e-post i förvaltningsöverskridande projekt
Tjänstemän från olika förvaltningar inom Malmö stad hade bildat tre förvaltningsöverskridande arbetsgrupper. Ett företag begärde ut kopior på mejl som hade skickats mellan tjänstemännen i arbetsgrupperna samt mellan tjänstemännen och deras respektive moderförvaltningar. Företaget fick avslag från den förvaltning som företaget hade vänt sig till med sin begäran. Företaget överklagade till kammarrätten. Domstolen delade kommunens bedömning att mejlen som skickades mellan tjänstemännen i respektive grupp inte blev allmänna. Arbetsgrupperna hade ”myndighetskaraktär” och mejlen var därmed ”internt utväxlade”, enligt kammarrätten. Domstolen bedömde sedan statusen för de mejl som hade skickat från tjänstemännen i arbetsgrupperna till deras respektive moderförvaltningar. En av arbetsgrupperna hade så pass självständig ställning, enligt kammarrätten, att mejlen blev allmänna handlingar. Två av arbetsgrupperna var inte självständiga, när tjänstemännen i denna arbetsgrupp skickade mejl till sin moderförvaltning skulle dessa betraktas som internt utväxlad.
Kammarrätten tog också ställning till handlingar som hade utväxlats mellan arbetsmarknadsförvaltningen i Malmö stad och stadens juridiska ombud på advokatfirman Delphi. Domstolen konstaterade att dessa hade blivit allmänna handlingar.
Handlingar som förvaltningen hade utväxlat med två av kommunens egna jurister på stadskontoret var däremot inte allmänna handlingar. Domstolen pekade på att stadskontoret har en serviceroll när det gäller juridisk rådgivning i förhållande till alla förvaltningar i kommunen och därför inte kan betraktas som självständig i den typen av ärenden.
Intern promemoria var inte färdigställd
En promemoria som hade skrivit av två tjänstemän vid Förvarets forskningsanstalt (FOA) blev inte en allmän handling när den överlämnades till ÖB. Det bedömde JO i detta beslut. De två tjänstemännen var visserligen avlönade av FOA, hade sina kontor i FOA:s lokaler och skrev promemorian på FOA:s brevpapper men de hade utfört arbetet ”som tjänstemän ställda till ÖB:s förfogande”, enligt JO. Promemorian blev med andra ord inte expedierad från FOA och inkommen till ÖB. Handlingen tillhörde inte heller något ärende och hade därför inte blivit allmän på den grunden att den tillhörde ett avslutat ärende. JO konstaterade slutligen att handlingen inte var på annat sätt färdigställd eftersom ingen behörig befattningshavare hade ”sanktionerat” handlingen eller ”…beslutat om dess omhändertagande för förvaring.” Mot bakgrund av att promemorian inte var en allmän handling kunde inte ÖB kritiseras för att han hade förstört den.