Privata organ

Handlingsoffentlighet gäller bara hos ett fåtal privata organ. Det handlar om bolag, föreningar, stiftelser och enskilda yrkespersoner som har fått förtroendet att ägna sig åt myndighetsutövning mot enskilda. De aktuella organen finns uppräknade i en bilaga till OSL. Enligt OSL 2:4 har medborgare rätt att få ut handlingar från dessa organ på samma sätt som de har rätt att få ut allmänna handlingar från myndigheter, det vill säga med de begränsningar som följer av sekretessreglerna. För vissa av organen, till exempel högskolor som drivs som bolag eller stiftelser, gäller handlingsoffentlighet i hela verksamheten. För andra gäller handlingsoffentligheten bara i de delar av verksamheten som preciseras i bilagan till OSL. A-kassorna, som är privata föreningar, måste till exempel bara tillämpa handlingsoffentlighet i ärenden om arbetslöshetsersättning och medlemsavgifter. Hos Aktiebolaget Radiotjänst gäller handlingsoffentligheten bara i ärenden om tv-avgift för att nämna ett annat exempel. Ibland är det inte alldeles självklart om en specifik handling hör till den verksamhet hos organet som omfattas av handlingsoffentlighet. Ett organ kan tolka området snävt och mena att handlingsoffentligheten bara omfattar de handlingar som direkt dokumenterar organets myndighetsutövning mot enskilda. Det gjorde AB Svensk bilprovning ett fall men fick bakläxa av dåvarande Regeringsrätten (mål nr 4740-09). I det målet handlade det om dokumentation från Svensk bilprovnings upphandling av utrustning för fordonskontroll. Domstolen ansåg att de handlingarna ingick i den ”verksamhet som avser fordonskontroll” som angavs i bilagan till dåvarande sekretesslagen.

Om du begär ut en handling hos ett privat organ och organet ifråga vägrar lämna ut handlingen med hänvisning till att den inte tillhör den del av verksamheten som omfattas av handlingsoffentlighet så bör du kräva ett överklagbart avslagsbeslut. Det är ju en förutsättning för att du ska kunna få bedömningen prövad i domstol. Egentligen är det privata organet inte skyldigt att fatta ett sådant beslut om handlingen inte ingår i den verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet. Men JO menar att det är lämpligt  organet fattar ett överklagbart avslagsbeslut om det inte är helt uppenbart att handlingen inte omfattas av handlingsoffentligheten (se JO 2003/04 s. 426). Bara det faktum att du och organet är oense i frågan talar för att ett överklagbart avslagsbeslut bör fattas (se JO 2004/05 s. 425).

Ytterligare rättsfall:
RÅ 1997 not. 94 – angående handlingar hos posten.

Privata utförare

Kommuner och landsting kan lägga ut delar av sin verksamhet på så kallade privata utförare, till exempel privata vård- och omsorgsföretag. Offentlighetsprincipen gäller inte hos dessa privata utförare. Men en enligt 3 kap. 19 a § kommunallagen ska kommunen eller landstinget i sitt avtal med den privata utföraren ”tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn” i den verksamhet som lämnats över.

Så här står det i förarbetena till bestämmelsen (prop 2013/14:118):

”Kommuner och landsting ska i avtalet med den privata utföraren reglera vilken information som ska lämnas av den privata utföraren. Den exakta omfattningen av vilken information som ska lämnas blir beroende av bl.a. den överlämnade verksamhetens art, hur många kommun- och landstingsmedlemmar som är beroende av verksamheten och hur mycket skattemedel som går till den upphandlade verksamheten. För att bestämma insynens omfattning ska det vid avtalets utformning och tecknande göras en avvägning mellan å ena sidan den privata utförarens intressen av exempelvis skydd för affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs. Exempel på information som kan bli aktuell att tillförsäkra sig är uppgifter om personalen och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet, liksom information om antalet anställda, antalet anställda omräknat till heltid, personalkontinuitet, brukarundersökningar och den privata utförarens organisation och eventuella underleverantörer.”

Om du vill ha ut information om den privata utförarens verksamhet med stöd av 3 kap. 19 a § kommunallagen får du vända dig till kommunen eller landstinget med din begäran. Kommunen eller landstinget får i sin tur hämta in informationen från den privata utföraren och lämna ut den till dig så vida den inte omfattas av sekretess. Men det finns ingen skyldighet för kommunen eller landstinget att  hämta in informationen från den privata utföraren och du har inte heller någon möjlighet att överklaga om kommunen eller landstinget vägrar göra det.

Även när ett kommun- eller landstingsägt bolag överlämnar verksamhet till en privat utförare ska allmänheten ges insyn i den överlämnade verksamheten (se 3 kap. 17 § p 6 kommunallagen).

Obs! För avtal som kommuner och landsting slutit med privata utförare före januari 2015 gäller äldre bestämmelser i kommunallagen som inte ställer lika höga krav på insyn. Se övergångsbestämmelserna som du hittar sist i kommunallagen.

Kungen och kyrkan

Hovet omfattas inte av handlingsoffentligheten i TF (RÅ 1999 ref. 48). För handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan gäller särskilda regler. Se mer om detta här.

 

Hovet

Hovet tillhör inte den offentliga förvaltningen och omfattas inte av TF:s regler om handlingsoffentlighet (se RÅ 1999 ref. 48).

Du kan ändå använda handlingsoffentligheten för att få en viss insyn i hovets angelägenheter genom att bevaka de myndigheter som hovet brevväxlar flitigt med. Det gäller t.ex. Statens fastighetsverk som förvaltar de kungliga slotten.

Hur mycket handlingar får man begära ut?

Om du begär ut kopior av allmänna handlingar så finns det ingen gräns för hur många handlingar eller hur många sidor du har rätt att få ut. Att det tar lång tid och kräver en stor arbetsinsats av myndigheten att kopiera många handlingar är inte något skäl för att avslå din begäran. Men myndigheten har rätt att ta ut en avgift per kopia så det kan bli dyrt (se mer om kopieavgifter här). Du kan då istället begära att få ta del av handlingarna på plats hos myndigheten, vilket är gratis. Det kan hända att myndigheten inte vill låta dig ta del av originalhandlingarna på plats på grund av ”betydande hinder” (TF 2:12 2 st). Det kan till exempel handla om att tjänstemännen behöver ha tillgång till de begärda handlingarna i sitt löpande arbete. Myndigheten ska då erbjuda dig att ta del av kopior på plats utan avgift (Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 9 uppl., s. 125).

Om du istället begär ut uppgifter ur allmänna handlingar enligt OSL 6:4 så kan det finnas begränsningar i hur mycket uppgifter myndigheten är skyldig att lämna ut. Se mer om detta här.

 

Svenska kyrkan

Allmänt

Årsskiftet 1999/2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Svenska kyrkans olika organ är därför inte längre myndigheter. Men det finns trots det en omfattande handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan. Denna handlingsoffentlighet kan delas upp i två huvudtyper:

1. Den som regleras i TF.

2. Den som regleras av kyrkan själv.

Grundlagsreglerad handlingsoffentligheten

Den grundlagsreglerade handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan omfattar dels de handlingar som Svenska kyrkan har kvar från sin tid som statskyrka och dels de handlingar som uppkommer i den verksamhet som Svenska kyrkan utför på uppdrag av det allmänna (begravningar och kulturminnesvård).

Svenska kyrkan har fått behålla allmänna handlingar som kom in och upprättades inom Svenska kyrkan till och med sista december 1999 när Svenska kyrkans organ fortfarande var myndigheter. Det här framgår av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. Om någon begär ut dessa handlingar så ska svenska kyrkan tillämpa reglerna i OSL och till viss del också TF (framgår av OSL 2:5 och TF 2:17).

TF:s regler om handlingsoffentlighet gäller också i Svenska kyrkans verksamhet enligt begravningslagen och när kyrkan använder och fördelar statligt stöd enligt kulturminneslagen. Det här framgår av bilagan till OSL.

Inomkyrklig handlingsoffentlighet

Även om denna del av Svenska kyrkans handlingsoffentlighet kallas ”inomkyrklig” så är den delvis lagreglerad (dock inte i grundlag). I 11 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan slås nämligen fast att ”var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar”. Men samma paragraf ger Svenska kyrkan rätt att begränsa offentligheten med hänsyn till:

1. skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,
2. Svenska kyrkans ekonomiska intresse, eller
3. något synnerligen väsentligt intresse.

Utifrån de här tre punkterna har Svenska kyrkan skapat sina egna sekretessregler som finns samlade kyrkoordningen (54 kap). Kyrkoordningen är inte en lag utan ett regelverk som beslutats av Svenska kyrkan högsta beslutande organ Kyrkomötet.

Att överklaga

Om du har begärt ut handlingar från Svenska kyrkan som omfattas av reglerna i TF och OSL så kan du överklaga ett eventuellt avslagsbeslut till kammarrätten. Om du däremot har fått ett avslagsbeslut efter att ha begärt ut handlingar inom området för den inomkyrkliga handlingsoffentligheten så får du föra ärendet vidare till högre instans inom kyrkan. Första instans för ett överklagande är domkapitlet och därefter Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Statlig tillsyn

När Svenska kyrkans befattningshavare och uppdragstagare fattar beslut enligt TF och OSL så är det fråga om myndighetsutövning. Därför står denna verksamhet under tillsyn av JO och JK (se prop. 1998/99:38 s. 169, JO 2117-2007, JK 2744-00). JO och JK har däremot ingen tillsyn över Svenska kyrkans hantering av den inomkyrkliga handlingsoffentligheten.

Rättsutredning: Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag

I det här beslutet (JO 1952-09) kommer JO fram till att offentlighetsprincipen inte gäller hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF. Det är inte ett sådant bolag som ska jämställas med en myndighet enligt nuvarande OSL 2:3. LÖF ägs av Sveriges alla landsting plus Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun. Det är LÖF som bestämmer om patienter ska få ut pengar från patientförsäkringen när de har skadats i sjukvården. Men besluten går alltså inte att få ut från LÖF eftersom de inte är allmänna handlingar där. Däremot skickar LÖF sina beslut, för kännedom, till sjukvården i det landsting där patienten skadats. Handlingarna blir allmänna när de kommer in till landstingen och landstingen är skyldiga att leta fram besluten när någon begär ut dem (KR Sundsvall 3106-09). Landstingen ska lämna ut avidentifierade kopior av besluten. Det betyder att landstinget ska lämna ut kopior där patientens namn, adress och personnummer har täckts över. Däremot ska landstinget i normalfallet inte täcka över uppgifter som beskriver händelsen då patienten skadades eller vid vilken vårdcentral eller sjukhus det hände (KR Sundsvall 984-10). I de beslutskopior som LÖF skickar till landstingen utelämnar LÖF uppgifter om hur mycket pengar patienten får som ersättning för den aktuella vårdskadan.