Hovet

Hovet tillhör inte den offentliga förvaltningen och omfattas inte av TF:s regler om handlingsoffentlighet (se RÅ 1999 ref. 48).

Du kan ändå använda handlingsoffentligheten för att få en viss insyn i hovets angelägenheter genom att bevaka de myndigheter som hovet brevväxlar flitigt med. Det gäller t.ex. Statens fastighetsverk som förvaltar de kungliga slotten.

Hur mycket handlingar får man begära ut?

Om du begär ut kopior av allmänna handlingar så finns det ingen gräns för hur många handlingar eller hur många sidor du har rätt att få ut. Att det tar lång tid och kräver en stor arbetsinsats av myndigheten att kopiera många handlingar är inte något skäl för att avslå din begäran. Men myndigheten har rätt att ta ut en avgift per kopia så det kan bli dyrt (se mer om kopieavgifter här). Du kan då istället begära att få ta del av handlingarna på plats hos myndigheten, vilket är gratis. Det kan hända att myndigheten inte vill låta dig ta del av originalhandlingarna på plats på grund av ”betydande hinder” (TF 2:12 2 st). Det kan till exempel handla om att tjänstemännen behöver ha tillgång till de begärda handlingarna i sitt löpande arbete. Myndigheten ska då erbjuda dig att ta del av kopior på plats utan avgift (Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 9 uppl., s. 125).

Om du istället begär ut uppgifter ur allmänna handlingar enligt OSL 6:4 så kan det finnas begränsningar i hur mycket uppgifter myndigheten är skyldig att lämna ut. Se mer om detta här.

 

Svenska kyrkan

Allmänt

Årsskiftet 1999/2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Svenska kyrkans olika organ är därför inte längre myndigheter. Men det finns trots det en omfattande handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan. Denna handlingsoffentlighet kan delas upp i två huvudtyper:

1. Den som regleras i TF.

2. Den som regleras av kyrkan själv.

Grundlagsreglerad handlingsoffentligheten

Den grundlagsreglerade handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan omfattar dels de handlingar som Svenska kyrkan har kvar från sin tid som statskyrka och dels de handlingar som uppkommer i den verksamhet som Svenska kyrkan utför på uppdrag av det allmänna (begravningar och kulturminnesvård).

Svenska kyrkan har fått behålla allmänna handlingar som kom in och upprättades inom Svenska kyrkan till och med sista december 1999 när Svenska kyrkans organ fortfarande var myndigheter. Det här framgår av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. Om någon begär ut dessa handlingar så ska svenska kyrkan tillämpa reglerna i OSL och till viss del också TF (framgår av OSL 2:5 och TF 2:17).

TF:s regler om handlingsoffentlighet gäller också i Svenska kyrkans verksamhet enligt begravningslagen och när kyrkan använder och fördelar statligt stöd enligt kulturminneslagen. Det här framgår av bilagan till OSL.

Inomkyrklig handlingsoffentlighet

Även om denna del av Svenska kyrkans handlingsoffentlighet kallas ”inomkyrklig” så är den delvis lagreglerad (dock inte i grundlag). I 11 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan slås nämligen fast att ”var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar”. Men samma paragraf ger Svenska kyrkan rätt att begränsa offentligheten med hänsyn till:

1. skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,
2. Svenska kyrkans ekonomiska intresse, eller
3. något synnerligen väsentligt intresse.

Utifrån de här tre punkterna har Svenska kyrkan skapat sina egna sekretessregler som finns samlade kyrkoordningen (54 kap). Kyrkoordningen är inte en lag utan ett regelverk som beslutats av Svenska kyrkan högsta beslutande organ Kyrkomötet.

Att överklaga

Om du har begärt ut handlingar från Svenska kyrkan som omfattas av reglerna i TF och OSL så kan du överklaga ett eventuellt avslagsbeslut till kammarrätten. Om du däremot har fått ett avslagsbeslut efter att ha begärt ut handlingar inom området för den inomkyrkliga handlingsoffentligheten så får du föra ärendet vidare till högre instans inom kyrkan. Första instans för ett överklagande är domkapitlet och därefter Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Statlig tillsyn

När Svenska kyrkans befattningshavare och uppdragstagare fattar beslut enligt TF och OSL så är det fråga om myndighetsutövning. Därför står denna verksamhet under tillsyn av JO och JK (se prop. 1998/99:38 s. 169, JO 2117-2007, JK 2744-00). JO och JK har däremot ingen tillsyn över Svenska kyrkans hantering av den inomkyrkliga handlingsoffentligheten.

Rättsutredning: Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag

I det här beslutet (JO 1952-09) kommer JO fram till att offentlighetsprincipen inte gäller hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF. Det är inte ett sådant bolag som ska jämställas med en myndighet enligt nuvarande OSL 2:3. LÖF ägs av Sveriges alla landsting plus Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun. Det är LÖF som bestämmer om patienter ska få ut pengar från patientförsäkringen när de har skadats i sjukvården. Men besluten går alltså inte att få ut från LÖF eftersom de inte är allmänna handlingar där. Däremot skickar LÖF sina beslut, för kännedom, till sjukvården i det landsting där patienten skadats. Handlingarna blir allmänna när de kommer in till landstingen och landstingen är skyldiga att leta fram besluten när någon begär ut dem (KR Sundsvall 3106-09). Landstingen ska lämna ut avidentifierade kopior av besluten. Det betyder att landstinget ska lämna ut kopior där patientens namn, adress och personnummer har täckts över. Däremot ska landstinget i normalfallet inte täcka över uppgifter som beskriver händelsen då patienten skadades eller vid vilken vårdcentral eller sjukhus det hände (KR Sundsvall 984-10). I de beslutskopior som LÖF skickar till landstingen utelämnar LÖF uppgifter om hur mycket pengar patienten får som ersättning för den aktuella vårdskadan.