Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Uppdragstagare skyldig att diarieföra och bevara
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gav en tjänsteman i vid dåvarande Länsstyrelsen i Malmö i uppdrag att utreda förekomsten av svarta pengar inom restaurangbranschen i staden. Efter slutförd utredning förstörde uppdragstagaren merparten av utredningsmaterialet (cirka 5000 sidor). JK kritiserade dels att materialet hade förstörts i strid mot gällande arkivregler, dels att materialet inte hade diarieförts på ett korrekt sätt under utredningens gång. Huvudansvaret för det inträffade låg hos BRÅ, enligt JK, men även uppdragstagaren fick kritik.
Fel att gallra enkätsvar
Enkätsvar som hade kommit in till Stockholms universitet från sjätteklassare födda 1953 i det så kallade Metropolitprojektet var allmänna handlingar. JK konstaterade att universitetet inte hade haft rätt att gallra enkätsvaren utan tillstånd från Riksarkivet. Det spelade ingen roll att forskarna hade lovat deltagarna att enkätsvaren skulle förstöras. JK gjorde också bedömningen att ett forskningsprojekt av det aktuella slaget inte är ett ärende i arkivreglernas mening.
Utlämnande i pappersform kunde inte överklagas
En person begärde hos Kammarrätten i Stockholm att få ut en dom och ett beslut från kammarrätten i elektronisk form (pdf-fil) via e-post. Kammarrätten erbjöd personen att få ut domen och beslutet på papper men vägrade att lämna ut dem elektroniskt. Personen överklagade men överklagandet avvisades av dåvarande Regeringsrätten. Regeringsrätten hänvisade till att kammarrätten hade gått med på att lämna ut de begärda handlingarna i den form som föreskrivs i TF. Kammarrättens beslut hade därmed inte gått personen emot på det sätt som krävs för att det ska kunna överklagas enligt sekretesslagen (numera offentlighets- och sekretesslagen). Regeringsrätten hänvisade till att andra beslut i en kammarrätts administrativa ärenden inte överklagas till Regeringsrätten, vilket framgick av förordningen med kammarrättsinstruktion.
Begäran om handlingar delvis hemlig
En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.
Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil
Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.
Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.
Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning
Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.
Fel gallra handlingar före överprövning
JO kritiserade Samhällsbyggnadsnämnden i Alingsås kommun för att den hade gallrat vissa handlingar innan kammarrätten hade hunnit pröva om handlingarna skulle lämnas ut till en person som hade överklagat kommunens avslagsbeslut. Handlingarna fanns hos myndigheten vid tiden för begäran men gallrades antingen innan personen hade hunnit överklaga eller under pågående prövning i kammarrätten.
Anteckningar om elev var allmänna handlingar
Kammarrätten konstaterade att återkommande anteckningar om en elevs skolarbete som hade delats mellan en specialpedagog och en elevassistent var allmänna handlingar. Anteckningarna fördes i kronologisk ordning och nya uppgifter tillfördes fortlöpande. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att handlingarna skulle betraktas som sådana journaler som blir allmänna handlingar så snart de har färdigställts för anteckning eller införing.
Korrespondens med advokat hemlighölls på fel grund
Vimmerby kommun sekretessbelade en skriftväxling mellan kommunen och kommunens advokat på felaktig grund. Det konstaterade dåvarande Regeringsrätten i denna dom. Skriftväxlingen handlade om ett avtal som kommunen var på väg att teckna med företaget AB Tre Lindgren gällande Astrid Lindgrens värld. Kommunen menade att korrespondensen var hemlig eftersom den innehöll uppgifter som, om de offentliggjordes, kunde missgynna kommunen i en kommande rättstvist. Men Regeringsrätten konstaterade att det inte fanns några konkreta uppgifter om att en rättstvist var under uppsegling och underkände kommunens grund för sekretess.
Dubbel bakläxa för Finansinspektionen
En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.
Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar ”anmälningar” eller ”utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.