Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Anteckningar om elev var allmänna handlingar
Kammarrätten konstaterade att återkommande anteckningar om en elevs skolarbete som hade delats mellan en specialpedagog och en elevassistent var allmänna handlingar. Anteckningarna fördes i kronologisk ordning och nya uppgifter tillfördes fortlöpande. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att handlingarna skulle betraktas som sådana journaler som blir allmänna handlingar så snart de har färdigställts för anteckning eller införing.
Korrespondens med advokat hemlighölls på fel grund
Vimmerby kommun sekretessbelade en skriftväxling mellan kommunen och kommunens advokat på felaktig grund. Det konstaterade dåvarande Regeringsrätten i denna dom. Skriftväxlingen handlade om ett avtal som kommunen var på väg att teckna med företaget AB Tre Lindgren gällande Astrid Lindgrens värld. Kommunen menade att korrespondensen var hemlig eftersom den innehöll uppgifter som, om de offentliggjordes, kunde missgynna kommunen i en kommande rättstvist. Men Regeringsrätten konstaterade att det inte fanns några konkreta uppgifter om att en rättstvist var under uppsegling och underkände kommunens grund för sekretess.
Dubbel bakläxa för Finansinspektionen
En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.
Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar ”anmälningar” eller ”utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.
Nekades uppgifter om domare på nätet
En person begärde hos Kammarrätten i Göteborg att få ta del av allt som står på internet om tre namngivna domare. Kammarrätten avslog begäran med motiveringen att internet är en sådan databas som, enligt praxis och förarbeten, inte skall betraktas som en allmänna handling utan omfattas av den så kallade biblioteksregeln (TF 2:14 1 st 3 p). Personen överklagade domstolens beslut till HFD men det blev avslag även där.
Fel av Kriminalvården att hänvisa till tingsrätten
En person begärde att, på plats på Kriminalvårdens frivårdskontor i Luleå, få ta del av ett yttrande enligt lagen om särskild personutredning i brottmål. Hon angav ett målnummer och att yttrandet var ställt till Luleå tingsrätt. Kriminalvården konstaterade att den begärda handlingen fanns i myndighetens elektroniska verksamhetssystem men avslog begäran med hänvisning till TF 2:15 2 st. Enligt Kriminalvården kunde personen, ”utan beaktansvärd olägenhet”, ta del av handlingen hos Luleå tingsrätt. Hon överklagade till kammarrätten som gav Kriminalvården bakläxa. Domstolen hänvisade till att den aktuella bestämmelsen införde på 70-talet när stordatorer var ”…det dominerande digitala inslaget”. Syftet då var att den myndighet som sökanden vände sig till inte skulle vara skyldig att göra ”kostnadskrävande extrakörningar med datamaskin” (prop. 1973:33, s. 82), om en utskrift redan fanns tillgänglig hos en närbelägen myndighet för läsning på stället. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen menade kammarrätten att det aktuella undantaget numera har ett mycket begränsat tillämpningsutrymme. Kammarrätten konstaterade att inget i målet tydde på att det skulle finnas några beaktansvärda praktiska hinder för Kriminalvården att, efter en eventuell sekretessprövning, tillhandahålla den efterfrågade handlingen på stället, antingen för läsning på en bildskärm eller genom en utskrift. Därför menade domstolen att Kriminalvården inte hade rätt att hänvisa personen till en närbelägen tingsrätt med motiveringen att ”handlingen torde vara offentlig där”.
Hade rätt till studentadresser för reklamutskick
Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.
Foderproducent fick ut mjölkbönders adresser
Dåvarande Regeringsrätten konstaterade att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till Danisco Sugar AB som ville använda uppgifterna för att marknadsföra sina foderprodukter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att tro att bolaget skulle använda uppgifterna i strid mot personuppgiftslagen, PUL. Domstolen konstaterade att bolagets behov av att marknadsföra sina produkter var ett berättigad intresse enligt personuppgiftslagen. Och det intresset vägde över mjölkproducenternas integritetsintresse. Det här eftersom det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att mjölkproducenterna kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direktmarknadsföring.
E-postlogg som avslöjade tipsare var offentlig
En person vände sig till Havs- och vattenmyndigheten och begärde ut en förteckning (e-postlogg) över de mejl som hade kommit in till myndighetens tidning Hav och vatten under en viss dag. Myndigheten avslog begäran eftersom tidningen hade fått in ett tips via mejl den dagen och förteckningen avslöjade avsändaren. Myndigheten motiverade beslutet med att förteckningen inte var allmän och att uppgifterna dessutom omfattades av tystnadsplikt. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Han gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som biföll överklagandet och bestämde att Havs- och vattenmyndigheten skulle lämna ut e-postloggen. HFD förklarade att en e-postlogg är en allmän handling i sin helhet även om vissa av de mejl som finns upptagna i loggen inte är allmänna handlingar. Domstolen konstaterade att det inte heller finns någon sekretessregel som kan användas för att hemlighålla e-postloggen i den aktuella situationen. Journalisterna i redaktionen för Hav och vatten har visserligen tystnadsplikt när det gäller vem som lämnar tips till tidningen men det påverkar inte Havs- och vattenmyndighetens skyldighet att lämna ut e-postloggen, konstaterade domstolen.
Källkod för myndighetsprogram var offentlig
En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.
Ingen PUL-sekretess för cv
Länsstyrelsen i Halland avslog en begäran från en person som ville ha ut cv för en av myndighetens enhetschefer. Länsstyrelsen hänvisade till att personen bakom begäran tidigare hade publicerat uppgifter om offentligt anställd djurskyddspersonal på Facebookgruppen ”Djurskyddsinspektörerna – den dolda sanningen”. I den aktuella Facebookgruppen hade enskilda personer som arbetar med djurskyddsfrågor beskrivits som klandervärda, brottsliga och inkompetenta, menade länsstyrelsen. Myndigheten befarade mot den bakgrunden att personen skulle använda den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ett massuttag eller uppgifter för något särskilt känsligt urval av personer. Hon hade uppgett att hon inte tänkte publicera handlingen i sociala medier och att hon inte hade någon koppling till den Facebooksida som länsstyrelsen refererade till. Vid en samlad bedömning ansåg kammarrätten att det inte fanns någon konkret omständighet som talade för att personen tänkte behandla den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för prövning av om den begärda handlingen var hemlig enligt någon annan sekretessbestämmelse.