Statligt verk betraktades som ”enskild”

Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

KR_Goteborg_4769_17

Fjärrvärmekostnad inte hemlig

En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av  bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.

KR_GBG_2800_16

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Provsekretess hindrade inte utlämnande av testblanketter

En psykolog begärde ut testblanketter som en av hans patienter hade fyllt i vid en arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten nekade med hänvisning till att syftet med provet skulle motverkas om blanketterna lämnades ut. Psykologen överklagade och förklarade att han själv använder samma test i sitt dagliga arbete och har full kännedom om hur det är utformat. Kammarrätten avslog överklagandet och psykologen gick vidare till högsta instans. HFD kom fram till att det inte skulle motverka syftet med provet om blanketterna lämnades ut till psykologen. Domstolen tog hänsyn till att psykologen jobbade inom landstinget, hade full kännedom om testets utformning och förstod att testuppgifter av den aktuella typen måste hållas hemliga för patienten. HFD återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för en prövning av om ett utlämnade i stället skulle strida mot affärssekretessen.

HFD_266_16

Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling

Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.

HFD_5865_15

Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig

En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.

KR_Sthlm_5113_15

HFD 3634-14

Arbetsförmedlingen nekade en journalist att få ut en förteckning över de företag och organisationer som på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Linköping sysselsätter och handleder personer inom Fas 3. Kammarrätten avslog journalistens överklagande. Men HFD upphävde Arbetsförmedlingens beslut och skickade tillbaka ärendet till förmedlingen för ny prövning. HFD pekade på att vissa av anordnarna i den begärda förteckningen var myndigheter och därför inte omfattades av den åberopade sekretessbestämmelsen som skyddar enskildas affärsförhållanden. Detsamma gällde enligt domstolen anordnare där arbetslösa sysselsätts i en verksamhet som inte kan anses utgöra affärsverksamhet.

HFD_3634_14

Offentliga vårdcentralers ekonomi en affärshemlighet

Region Skåne vägrade lämna ut Hästveda vårdcentrals budget till en journalist med hänvisning till att den omfattas av affärssekretess. Kammarrätten delade regionens bedömning och avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle ett utlämnande kunna gynna privata vårdaktörer som konkurrerar med regionen.

KR_Goteborg_5298_14

Landstingsstyrelsen i Västernorrlands län nekade två journalister att ta del av det ekonomiska resultatet för länets landstingsdrivna vårdcentraler. Journalisterna överklagade och menade att vårdcentralerna inte ägnar sig åt affärsverksamhet och därför inte heller ska skyddas av affärssekretess. Kammarrätten höll inte med utan avslog överklagandet. Domstolen ansåg att vårdcentralerna ägnar sig åt affärsverksamhet eftersom de är konkurrensutsatta och verksamheten inte utgör förvaltningsuppgifter i snäv bemärkelse.

KR_Sundsvall_1253_15

KR Sthlm 7639-12

Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.

KR_Sthlm_7639_12

KR Jönköping 1972-12

Kammarrätten slog fast att en journalist inte hade rätt att få ut uppgifter från Boverket om hur höga metallhalter som olika dricksvattenblandare lakade ur dricksvattnet. Domstolen konstaterade att leverantörerna av de blandare som hade högst metallhalter skulle skadas ekonomiskt om uppgifterna offentliggjordes.

KR_Jonkoping_1972_12