Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: affärs- eller driftsförhållanden
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.
Provsekretess hindrade inte utlämnande av testblanketter
En psykolog begärde ut testblanketter som en av hans patienter hade fyllt i vid en arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten nekade med hänvisning till att syftet med provet skulle motverkas om blanketterna lämnades ut. Psykologen överklagade och förklarade att han själv använder samma test i sitt dagliga arbete och har full kännedom om hur det är utformat. Kammarrätten avslog överklagandet och psykologen gick vidare till högsta instans. HFD kom fram till att det inte skulle motverka syftet med provet om blanketterna lämnades ut till psykologen. Domstolen tog hänsyn till att psykologen jobbade inom landstinget, hade full kännedom om testets utformning och förstod att testuppgifter av den aktuella typen måste hållas hemliga för patienten. HFD återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för en prövning av om ett utlämnade i stället skulle strida mot affärssekretessen.
Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling
Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.
Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig
En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.
HFD 2015 ref. 11
Arbetsförmedlingen nekade en journalist att få ut en förteckning över de företag och organisationer som på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Linköping sysselsätter och handleder personer inom Fas 3. Kammarrätten avslog journalistens överklagande. Men HFD upphävde Arbetsförmedlingens beslut och skickade tillbaka ärendet till förmedlingen för ny prövning. HFD pekade på att vissa av anordnarna i den begärda förteckningen var myndigheter och därför inte omfattades av den åberopade sekretessbestämmelsen som skyddar enskildas affärsförhållanden. Detsamma gällde enligt domstolen anordnare där arbetslösa sysselsätts i en verksamhet som inte kan anses utgöra affärsverksamhet.
Offentliga vårdcentralers ekonomi en affärshemlighet
Region Skåne vägrade lämna ut Hästveda vårdcentrals budget till en journalist med hänvisning till att den omfattas av affärssekretess. Kammarrätten delade regionens bedömning och avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle ett utlämnande kunna gynna privata vårdaktörer som konkurrerar med regionen.
Landstingsstyrelsen i Västernorrlands län nekade två journalister att ta del av det ekonomiska resultatet för länets landstingsdrivna vårdcentraler. Journalisterna överklagade och menade att vårdcentralerna inte ägnar sig åt affärsverksamhet och därför inte heller ska skyddas av affärssekretess. Kammarrätten höll inte med utan avslog överklagandet. Domstolen ansåg att vårdcentralerna ägnar sig åt affärsverksamhet eftersom de är konkurrensutsatta och verksamheten inte utgör förvaltningsuppgifter i snäv bemärkelse.
KR Sthlm 7639-12
Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.
KR Jönköping 1972-12
Kammarrätten slog fast att en journalist inte hade rätt att få ut uppgifter från Boverket om hur höga metallhalter som olika dricksvattenblandare lakade ur dricksvattnet. Domstolen konstaterade att leverantörerna av de blandare som hade högst metallhalter skulle skadas ekonomiskt om uppgifterna offentliggjordes.
KR Göteborg 5373-12
En journalist hade rätt att få ut fakturor som ett konsultföretag hade skickat till det kommunala bolaget Halmstad & Co för uppdrag som företaget utfört i samband med evenemanget Tall Ships Race. Det slog kammarrätten fast efter att journalisten hade överklagat bolagets avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att de aktuella sekretessbestämmelserna hade ett rakt skaderekvisit och att det inte hade kommit fram några omständigheter som talade för ett undantag från huvudregeln om offentlighet.
RÅ 1982 Ab 209
En person hade rätt att få ut namn och adress på de svinuppfödare som fanns i Jordbruksnämndens register. Den aktuella sekretessregeln skyddade uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden hos uppfödarna om ett utlämnande kunde leda till skada för dem. Regeringsrätten konstaterade att de aktuella uppgifterna inte gällde ekonomiska förhållanden och därmed inte skyddades av bestämmelsen.