Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: affärsförhållande
Bristande djurskydd var affärshemlighet
Beskrivningar av och bilder på brister som hade konstaterats vid en djurskyddskontroll var hemliga, enligt kammarrätten i denna dom. Uppgifterna avsåg djurägarens affärsförhållanden och kammarrätten menade att denne kunde lida men av ett utlämnande.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.
Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling
Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.
KR Sthlm 7639-12
Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.
KR Jönköping 1972-12
Kammarrätten slog fast att en journalist inte hade rätt att få ut uppgifter från Boverket om hur höga metallhalter som olika dricksvattenblandare lakade ur dricksvattnet. Domstolen konstaterade att leverantörerna av de blandare som hade högst metallhalter skulle skadas ekonomiskt om uppgifterna offentliggjordes.
KR Göteborg 5373-12
En journalist hade rätt att få ut fakturor som ett konsultföretag hade skickat till det kommunala bolaget Halmstad & Co för uppdrag som företaget utfört i samband med evenemanget Tall Ships Race. Det slog kammarrätten fast efter att journalisten hade överklagat bolagets avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att de aktuella sekretessbestämmelserna hade ett rakt skaderekvisit och att det inte hade kommit fram några omständigheter som talade för ett undantag från huvudregeln om offentlighet.
RÅ 1982 Ab 209
En person hade rätt att få ut namn och adress på de svinuppfödare som fanns i Jordbruksnämndens register. Den aktuella sekretessregeln skyddade uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden hos uppfödarna om ett utlämnande kunde leda till skada för dem. Regeringsrätten konstaterade att de aktuella uppgifterna inte gällde ekonomiska förhållanden och därmed inte skyddades av bestämmelsen.
KR Sthlm 3247-12
Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde rätt som vägrade lämna ut en lista över utländskt kärnavfall som tagits emot av kärnteknikföretaget Studsvik. Det menade kammarrätten med hänvisning till att listan var känslig affärsinformation för Studsvik och därför omfattades av sekretess.
KR Sthlm 3217-12
Arbetsförmedlingen vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om hur mycket stöd som betalats ut under 2011 till olika anordnare av sysselsättningsplatser i Dalarna. Kammarrätten fastställde Arbetsförmedlingens beslut med hänvisning till att uppgifterna rörde anordnarnas affärs- och driftsförhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan skada för de berörda företagen.
KR Jönköping 918-12, KR Jönköping 974-12
Boverkets vägrade låta två journalister ta del av provresultaten från prov som myndigheten låtit göra av blyläckage från vattenkranar. Verket tyckte att provresultaten var så osäkra att det fanns risk för att journalisterna skulle sprida missvisande uppgifter om resultaten vilket i sin tur kunde skada affärerna för de näringsidkare som säljer kranarna. Kammarrätten tyckte inte att Boverket hade visat på vilket sätt näringsidkarna skulle lida skada och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ny prövning.