Kölista till parkeringshus var affärshemlighet

En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.

KR_Sthlm_6727_18

Sekretess när energibolags samtliga sponsoravtal begärdes ut

En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde ”den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.

KR_Jonkoping_505_18

Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket

När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.

KR_Jonkoping_411_18

Landstingsdrivna vårdcentralers resultat hemliga

Organisationen Skattebetalarna begärde ut budgetar, årsredovisningar samt förluster/intäkter och eventuella bidrag avseende år 2016 för Sundsvalls vårdcentraler på enhetsnivå. Regionstyrelsen i Landstinget i Västernorrlands län avslog begäran med hänvisning till att privata vårdcentraler kunde få en konkurrensfördel om de begärda handlingarna lämnades ut. Skattebetalarna överklagade beslutet och menade tvärtom att ett offentliggörande skulle ligga i det allmännas ekonomiska intresse eftersom organisationen misstänkte att det förekom slöseri med skattemedel. Organisationen pekade på att privata vårdcentraler, till skillnad från offentliga, är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket. De måste alltså redovisa sina resultat medan offentligt ägda vårdcentraler kan driva sin verksamhet helt utan insyn från allmänheten, påpekade Skattebetalarna. En oenig kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tidigare kammarrättspraxis. Rättens ordförande var skiljaktig och ville att handlingarna skulle lämnas ut. Han hänvisade till ”…att det finns ett betydande intresse av att medborgarna får insyn i hur skattemedlen används”.

KR_Sundsvall_2684_17

Se även KR_Goteborg_5994-17 där samma organisation fick avslag på en motsvarande begäran som gällde primärvården i Västra Götalandsregionen.

Affärssekretess skyddar inte privatkund

En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.

KR_Jonkoping_3504_17

Timpriser i avtal offentliga

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.

KR_Goteborg_226_17

Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154

Prisuppgifter i avtal hemliga

Två personer begärde hos Skånetrafiken att få del av avtal och korrespondens mellan Skånetrafiken och företaget Clear Channel Sverige AB gällande upplåtelse av reklamplatser. Skånetrafiken lämnade ut handlingarna med undantag för samtliga avtalade priser. Skånetrafiken menade att ett utlämnande av prisuppgifter skulle kunna skada Clear Channels konkurrenskraft i framtida upphandlingar.

De båda sökande överklagade men kammarrätten gick på Skånetrafikens linje och avslog. Kammarrätten hänvisade till att det i ett av avtalen fanns en paragraf där parterna förband sig att inte lämna ut avtalet till tredje man.

En av de sökande tog ärendet vidare till dåvarande Regeringsrätten som konstaterade att två av de aktuella avtalen hade slutits för mer än fem år sedan, vilket innebar att sekretessen i den åberopade sekretessregeln inte längre gällde för dessa. Vad gällde det tredje avtalet delade Regeringsrätten kammarrättens bedömning och avslog.

RA_2006_not_103

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74

Nekades utskrift av operativsystem

En person begärde att få en utskrift av de två första sidorna i det Windows operativsystem som användes i Kammarrätten i Göteborgs datorer. Utskriften skulle enligt begäran inte bestå av textfiler utan av en exekverbar fil. Kammarrätten avslog med hänvisning till att den begärda informationen berörde Microsofts affärsförhållanden och att företaget sannolikt skulle lida skada om utskriften lämnades ut.

HFD_3969_16