Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74

Nekades utskrift av operativsystem

En person begärde att få en utskrift av de två första sidorna i det Windows operativsystem som användes i Kammarrätten i Göteborgs datorer. Utskriften skulle enligt begäran inte bestå av textfiler utan av en exekverbar fil. Kammarrätten avslog med hänvisning till att den begärda informationen berörde Microsofts affärsförhållanden och att företaget sannolikt skulle lida skada om utskriften lämnades ut.

HFD_3969_16

Fjärrvärmekostnad inte hemlig

En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av  bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.

KR_GBG_2800_16

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Provsekretess hindrade inte utlämnande av testblanketter

En psykolog begärde ut testblanketter som en av hans patienter hade fyllt i vid en arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten nekade med hänvisning till att syftet med provet skulle motverkas om blanketterna lämnades ut. Psykologen överklagade och förklarade att han själv använder samma test i sitt dagliga arbete och har full kännedom om hur det är utformat. Kammarrätten avslog överklagandet och psykologen gick vidare till högsta instans. HFD kom fram till att det inte skulle motverka syftet med provet om blanketterna lämnades ut till psykologen. Domstolen tog hänsyn till att psykologen jobbade inom landstinget, hade full kännedom om testets utformning och förstod att testuppgifter av den aktuella typen måste hållas hemliga för patienten. HFD återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för en prövning av om ett utlämnade i stället skulle strida mot affärssekretessen.

HFD_266_16

Uppgifter om kunder och personal hemliga i upphandling

Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.

HFD_5865_15

KR Göteborg 3033-14

Trots att företaget Kinnekulleborgen AB var inaktivt och inte längre bedrev någon verksamhet så kunde företaget lida skada om dess affärsplan inklusive marknadsföringsplan och budget lämnades ut. Det här eftersom företaget kunde återuppta sin verksamhet eller säljas vidare. Länsstyrelsen vägrade lämna ut handlingarna till en journalist på Sveriges Radio med hänvisning till affärssekretess.  Journalisten överklagade men kammarrätten delade i stora drag länsstyrelsens bedömning.

KR_Goteborg_3033_14

Svenska kyrkan 1-2014

Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut sina virkesleveranskontrakt till en person med hänvisning till att de omfattades av affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd delade den bedömningen.

Svenska_kyrkan_1_2014

KR Sthlm 6080-13

En journalist fick inte ut vissa uppgifter om de viten som Arriva betalat till Stockholms läns landsting på grund av brister i trafiken i norrort (bussar och Roslagsbanan). Kammarrätten ansåg att Arriva kunde skadas om uppgifterna lämnades ut.

KR_Sthlm_6080_13

KR Sthlm 8494-12

En journalist vände sig till Sollentuna energi och begärde ut alla handlingar som rörde en tvist som bolaget hade med företaget SITA. Sollentuna energi avslog med hänvisning dels till att det inte var allmänna handlingar och dels till att handlingarna var sekretessbelagda eftersom ett offentliggörande kunde skada bolagets ställning som part i tvisten. Kammarrätten gav Sollentuna energi bakläxa med hänvisning till att handlingarna hade skickats från bolagets ombud till bolaget och därför var inkomna och följaktligen allmänna handlingar. Eftersom handlingarna även hade skickats till SITA:s ombud så tyckte domstolen inte heller att det fanns något skäl att hålla dem hemliga enligt OSL 19:9. Vissa uppgifter i handlingarna var dock hemliga eftersom det rörde känsliga uppgifter om Sollentuna energis respektive SITA:s affärsförhållanden enligt OSL 19:1 och OSL 31:16 .

KR_Sthlm_8494_12