Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

À-priser inte hemliga

En person hade rätt att få ut uppgifter om à-priser i en fakturautredning och i anbudshandlingar från det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbybergs kommun. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon konkret anledning att anta att vare sig bostadsbolaget eller den aktuella leverantören skull lida skada av ett utlämnande. Kammarrätten hänvisade också till att syftet med begäran var att granska myndigheters förvaltning av allmänna medel.

Farliga matförpackningar hemliga

Kemikalieinspektionen hade gjort en kartläggning av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar och sammanfattat dessa i en rapport. Analysresultaten visade på farliga ämnen men datan var inte slutligt värderad, enligt Kemikalieinspektionen.

En person begärde ut analysresultaten och fick dessa i maskerad form. Myndigheten hade utelämnat uppgifterna om företagsnamn, inköpsställen och tillverkare eftersom de berörda företagen kunde lida skada om uppgifterna blev kända.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade Kemikalieinspektionens bedömning att företagen kunde skadas vid ett offentliggörande. Eftersom uppgifterna förekom i myndighetens utredningsverksamhet var det inte aktuellt att göra en någon avvägning mot intresset av insyn. Det kan bara göras när det gäller uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet.

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Antal levererade enheter var offentligt

Antal levererade enheter kunde offentliggöras men inte priset, bedömde kammarrätten i den här domen som gällde utlämnande av fakturor från Region Jönköpings län.

Hemligt vad Engelska skolan betalar i hyra

Uppgifter om hyresnivåer, hyrestillägg och anpassningskostnader som framgick av ett avtal mellan kommunala Skellefteå Industrihus AB och Engelska skolan var hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Enligt domstolen kunde det antas leda till skada för det kommunala bolaget om sådana uppgifter blev kända för andra som driver liknande rörelse.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Brister i fartyg var affärshemligheter

Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.

Leverantörsfakturor var offentliga

En journalist begärde ut fakturor som hade kommit in till Region Norrbotten från en psykologkonsult som regionen hade upphandlat för psykologutredningar inom barnsjukvården. Regionen avslog med hänvisning till affärssekretess. Regionen menade att samtliga leverantörer i upphandlingen kunde anses lida skada om deras fakturor lämnades ut. Det spelar ingen roll om den som berörs av uppgifterna har begärt sekretess eller inte. En myndighet kan sekretessbelägga oavsett, ansåg regionen.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen pekade på att regionen inte hade gett någon närmare förklaring till varför leverantören skulle skadas av ett utlämnande. ”Allmänt hållna uppgifter om effekterna av ett utlämnande utgör inte tillräcklig grund för sekretess”, konstaterade domstolen och bestämde att fakturorna skulle lämnas ut till journalisten.  

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.