En person begärde ut uppgifter om namn, adress och e-postadress till en enskild som hade mejlat en skrivelse till Finansinspektionen. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till tillsynssekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen hade begärt ut en skrivelse som en enskild hade skickat till Finansinspektionen. Det var inte en handling som myndigheten själv hade inhämtat i sin tillsyn eller som hade kommit in i tillsynsverksamheten på något annat sätt. Därmed omfattades den inte av tillsynssekretessen, enligt domstolen.
Etikett: anmälare
Journalist fick ut anmälares kontaktuppgifter
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
Namn bakom orosanmälan offentligt
En man hade rätt att få ut en handling som visade namnet på den person som hade gjort en orosanmälan om mannens familj. Kammarrätten tyckte inte att utredningen i målet visade att det fanns någon risk för att anmälaren skulle utsättas för fara genom utlämnandet.
JO 4151-11
En person som gjorde en orosanmälan till socialtjänsten kunde inte själv bestämma att hennes namn skulle hållas hemligt för dem som berördes av anmälan. Socialtjänsten kunde inte heller utlova detta eftersom sekretessen inte är absolut utan beroende av vem som begär ut uppgifterna och i vilket sammanhang det sker. Det framgår av detta JO-beslut.
KR Sthlm 3669-12
Datainspektionen hade inte grund för att hemlighålla identiteten på en man som anmält Försäkringskassan för att myndigheten av misstag registrerat honom som far till ett barn som inte var hans. Det slog kammarrätten fast och hänvisade till det raka skaderekvisit som gäller enligt OSL 32:1.
JO 2006/07 s. 366
Miljönämnden i Hörby kommun borde ha dokumenterat uppgifterna i en muntlig anmälan som gjordes i ett djurskyddsärende. Det slog JO fast och hänvisade till dokumentationsskyldigheten. Om anmälaren uppgav sitt namn i samband med anmälan så skulle också uppgiften om namnet ha dokumenterats, enligt JO.