Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384

Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut

Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.

JO_1995_96_s_479

Sökande hängdes ut i veckobrev

Luftfartsverket begick tre fel när en person begärde ut en medarbetarundersökning gällande en viss enhet på myndigheten. Utlämnandet tog för lång tid. Tjänstemännen på myndigheten valde att tolka begäran snävt, vilket resulterade i att sökanden inte fick ut alla de handlingar som hon önskade. Dessutom namngav chefen för den aktuella enheten personen som stod bakom begäran i ett veckobrev som skickades ut till enhetens medarbetare. JK riktade i det här beslutet allvarlig kritik mot myndigheten och de ansvariga tjänstemännen. Att sprida sökandens namn till ett stort antal anställda inom myndigheten kunde rent av uppfattas som en form av repressalie, ansåg JK.

JK 1930-01-30

Fel att kräva undertecknad begäran

I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.

JO_1978_79_s_212

Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran

En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.

JO_1978_79_220

Olämpligt att fotografera journalist

En journalist besökte Flygtekniska försöksanstalten i Bromma för att ta del av handlingar. Han stoppades vid grindarna av en vakt och ombads att uppge sitt namn för inpassering. Han vägrade och hänvisade till sin rätt att ta del av allmänna handlingar anonymt. Problemet löstes genom att myndigheten placerade ut ett bord och en stol utanför grindarna där journalisten kunde ta del av handlingar. Det var vackert väder vid tillfället. Som bevis för delgivning och som ”en förebyggande säkerhetsåtgärd” fotograferade myndigheten journalisten när han tog del av handlingarna. Fallet anmäldes till JO som var kritisk till hur myndigheten hanterat journalistens begäran. JO menade att i fall då rätten att fritt ta del av allmänna handlingar kommer i konflikt med säkerhetsregler som kräver legitimation för inpassering hos myndigheter, får detta lösas genom att myndigheten ställer i ordning en lokal i anslutning till entrén där sökande kan ta del av handlingar. Myndighetens beslut att fotografera journalisten ansåg JO var onödigt och olämpligt.

I en separata skrivelse till regeringen argumenterade JO för behovet av klargörande bestämmelser kring rätten att ta del av handlingar utan att uppge sitt namn (se JO 1977/78 s. 250 II nedan).

JO_1977_78_s_250 I

JO_1977_78_s_250_II

Avgiftsfritt för journalister inte okej

JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. ”Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.

JK slog också fast att ”myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.

JK_1502_03_21

Kommunjurist skvallrade för sökandens arbetsgivare

När en person begärde ut handlingar från Täby kommun kontaktade kommunjuristen sökandens arbetsgivare och upplyste denne om att sökanden verkade begära ut handlingar på arbetstid. I mejlet till arbetsgivaren skrev kommunjuristen att han inte agerade i sin egenskap av tjänsteman utan som ”bekymrad skattebetalare”. Han fick ändå kritik av JO som såg allvarligt på händelsen.

JO_1691_15

Mottagare exponerades när dom mejlades ut

Nyköpings tingsrätt mejlade en dom till ett antal personer som begärt att få ta del av den.  Av mejlet framgick samtliga mottagares e-postadresser. En av mottagarna anmälde tingsrätten till JK för att domstolen skickat domen på ett sätt som gjorde att andra kunde se att han hade fått del av den. JK konstaterade att förfarandet inte var förenligt med ”…det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen” och kritiserade tingsrätten för det.

JK_1842_15

HFD 6738-13

En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:14 3 st inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.

HFD_6738_13