Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: anonymitet
Avgiftsfritt för journalister inte okej
JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. ”Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.
JK slog också fast att ”myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.
Kommunjurist skvallrade för sökandens arbetsgivare
När en person begärde ut handlingar från Täby kommun kontaktade kommunjuristen sökandens arbetsgivare och upplyste denne om att sökanden verkade begära ut handlingar på arbetstid. I mejlet till arbetsgivaren skrev kommunjuristen att han inte agerade i sin egenskap av tjänsteman utan som ”bekymrad skattebetalare”. Han fick ändå kritik av JO som såg allvarligt på händelsen.
Mottagare exponerades när dom mejlades ut
Nyköpings tingsrätt mejlade en dom till ett antal personer som begärt att få ta del av den. Av mejlet framgick samtliga mottagares e-postadresser. En av mottagarna anmälde tingsrätten till JK för att domstolen skickat domen på ett sätt som gjorde att andra kunde se att han hade fått del av den. JK konstaterade att förfarandet inte var förenligt med ”…det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen” och kritiserade tingsrätten för det.
HFD 6738-13
En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:18 inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.
JO 3919-12
En person som begärde ut en kopia på ett betyg från Dalslands folkhögskola borde ha fått ut betyget skyndsamt. Det konstaterade JO. Ombudsmannen var också kritisk till att en assistent på skolan informerade den som betyget gällde att betyget hade begärts ut och av vem.
JO 440-12
En person begärde att få ut en rapport från en djurskyddsinspektion som länsstyrelsen gjort på en fastighet som han ägde tillsammans med sina bröder och sin pappa. Handläggaren lämnade ut rapporten efter ha kontaktat pappan och fått hans medgivande. JO var kritisk och menade att myndigheten kunde ha prövat utlämnandet utan att avslöja för pappan att sonen begärt ut handlingen.
JO 5845-13
JO kritiserade Helsingborgs tingsrätt för att ha noterat i dagboksbladet i ett mål att en namngiven person fått ut handlingar i målet. JO skrev att en myndighet inte utan vidare bör föra vidare identiteten på en person som begärt ut allmänna handlingar.
JO 2005/06 s. 466
När en person begärde ut inkomst- och folkbokföringsuppgifter från Skattemyndigheten så ville en tjänsteman på myndigheten se personens legitimation och dessutom veta vad denne tänkte använda uppgifterna till. JO konstaterade att vissa av uppgifterna inte omfattades av någon sekretessregel och borde ha lämnats ut utan några efterforskningar. Om några av de andra efterfrågade uppgifter omfattades av en sekretessregel så borde tjänstemannen ha upplyst personen om att dessa bara kunde lämnas ut efter att denne lämnat uppgifter om sin identitet och vad uppgifterna skulle användas till.
Du behöver inte avslöja din identitet eller ditt syfte
Utgångspunkten är att du ska kunna vara anonym när du begär ut allmänna handlingar. Du ska inte heller behöva berätta för myndigheten vad du tänker använda handlingarna eller uppgifterna till. Det här följer av efterforskningsförbudet i TF 2:18. Det är bara om handlingarna innehåller uppgifter som omfattas av en sekretessregel och därför kan vara hemliga som myndigheten har skäl att fråga om din identitet eller dina syften (se JO 2008/09 s. 538). Om du till exempel begär ut affärsinformation om ett privat företag som finns i en allmän handling så kan informationen omfattas av affärssekretess. Det kan då ha betydelse för myndighetens sekretessprövning om du begär ut uppgifterna som företrädare för ett konkurrerande företag eller om du är en forskare som ska använda informationen som underlag för en avhandling.
Fallet JO 1836-11 är ett exempel på en solkar överträdelse av regeln i TF 2:18. En student begärde ut en kommuns årsredovisningar. Trots att årsredovisningarna uppenbarligen inte omfattades av någon sekretess så frågade en tjänsteman vid kommunen vad studenten skulle använda dem till. JO var kritisk till det.
Efterforskningsförbudet i TF 2:18 gäller även om du begär ut uppgifter ur allmänna handlingar enligt OSL 6:4 (se JO 2005/06 s. 466).
JO 5812-11
När Skara kommun lämnade ut kopior av inspektionsrapporter från nio minkgårdar i kommunen fick samtliga uppfödare en kopia av beslutet om utlämnande. Av beslutet framgick namn och adress till den kvinna som begärt ut handlingarna. JO konstaterade att det inte finns något uttryckligt hinder mot att en myndighet upplyser en enskild om att en handling som rör honom eller henne har lämnats ut. Kvinnan hade inte heller utnyttjat rätten att begära ut handlingarna anonymt. Men kommunen borde enligt JO ha tagit hänsyn till de principer som bär upp offentlighetsprincipen och avstått från att skicka det aktuella beslutet för kännedom till uppfödarna. JO kritiserade även kommunen för formuleringar i beslutet som antydde att utlämnandet gjordes motvilligt.