Hemliga försvarare brott mot Europakonventionen

Det var ett brott mot artikel 10 i Europakonventionen när Ungersk polis nekade frivilligorganisationen Magyar Helsinki Bizottság uppgifter om offentliga försvarare. Det slog Europadomstolen fast i denna dom.

Magyar Helsinki Bizottság ville granska hur det går till när Ungersk polis utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Därför begärde organisationen ut uppgifter om namn på förordnade försvarare samt uppgifter om hur många gånger respektive försvarare hade blivit förordnad. Syftet var bland annat att kontrollera om samma advokater utsågs gång på gång och om det därmed fanns en grupp advokater som var beroende av dessa uppdrag för sin försörjning. Den gruppen kunde då ha hamnat i ett beroendeförhållande till polisen som gjorde att de till exempel drog sig för att ifrågasätta polisens utredningar.

Den ungerska polisen menade att ett utlämnande skulle innebära ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen. Och beslutet fastställdes senare av högre rätt i Ungern.

Magyar Helsinki Bizottság tog ärendet vidare till Europadomstolen och hävdade att Ungern brutit mot artikel 10 i Europakonvention som rör yttrandefrihet.

Europadomstolen konstaterade först att rätten till yttrandefrihet enligt artikeln kan omfatta en rätt att få ut information från offentliga myndigheter under följande förutsättningar:

1. Syftet bakom begäran ska vara att sprida informationen vidare till andra som ett underlag för allmän debatt.
2. Informationen som begärs ut måste ha ett allmänintresse.
3. Personen eller organisationen som begär ut informationen ska ha funktionen av en ”allmänhetens vakthund”. Det kan handla om journalister, författare, frivilligorganisationer, forskare eller bloggare.
4. Informationen ska finnas ”färdig och tillgänglig” hos myndigheten. Det ska med andra ord inte krävas någon stor arbetsinsats för att sammanställa det begärda materialet.

I fallet Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern fann domstolen att dessa kriterier var uppfyllda. Domstolen prövade sedan om behovet av att skydda försvararnas personliga integritet stod i proportion till den inskränkning av yttrandefriheten som blev följden om informationen hölls hemlig. Det tyckte inte domstolen. Information om hur många gånger en namngiven person utsetts till offentlig försvarare utgör visserligen personuppgifter. Men domstolen menade att det är en typ av uppgifter som får anses ligga inom den ”offentliga domänen”.

CASE OF MAGYAR HELSINKI BIZOTTS_G v. HUNGARY