TV-handlarmaterial inte allmänna handlingar

En person vände sig till Radiotjänst och begärde ut uppgifter från TV-handlare som hade kommit in under en angiven tidsperiod och som gällde personer i Uppsala eller Knivsta som förvärvat avgiftspliktig utrusning. Radiotjänst avslog med hänvisning till att uppgifterna inte förekom i den verksamhet hos bolaget som omfattas av offentlighetsprincipen, det vill säga ärenden om TV-avgifter. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Radiotjänst beslut. Domstolen hänvisade till att det begärda materialet bearbetas och sorteras av Radiotjänst IT-avdelning innan specifika ärenden om TV-avgift inleds. Uppgifterna kunde därför inte anses tillhöra ett specifikt ärende och omfattades inte av offentlighetsprincipen.

Radiotjänst måste använda alternativ sökväg

En person vände sig till Radiotjänst i Kiruna AB och begärde att få ta del av anmälningsblanketter för TV-innehav som ett antal utpekade kontrollanter hade gett in till bolaget under vissa specificerade tidsperioder. Bolaget avslog delar av begäran eftersom vissa blanketter bara kunde lokaliseras via kontrollanternas personalakter. Bolagets personaladministration ingår inte i den del av verksamhet som omfattas offentlighetsprincipen och därför ansåg bolaget att det inte var skyldigt att ta fram handlingarna den vägen. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Men när sökanden gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick hen rätt. HFD konstaterade att en manuell genomsökning av samtliga ärenden under relevanta tidsperioder var så omfattande att den inte kunde krävas av bolaget. Däremot slog HFD fast att bolaget var skyldigt att använda personalakterna som sökväg för att hitta de resterande blanketterna. Att personalakterna som sådana inte omfattades av offentlighetsprincipen spelade ingen roll, enligt domstolen.

”Det finns inte någon från handlingsoffentligheten härledd skyldighet att utnyttja varje tänkbar uppgiftssamling eller varje tänkbart hjälpmedel för att eftersöka allmänna handlingar. En myndighets skyldighet att tillförsäkra enskilda tillgång till allmänna handlingar sträcker sig emellertid längre än vad som kan krävas av myndigheter i andra sammanhang (jfr prop. 1985/86:80 s. 59). Det innebär att myndigheten inte alltid kan inskränka sin sökning till de register och uppgifts-samlingar som direkt avser den verksamhet eller de ärendeslag från vilka allmänna handlingar begärs ut. Har myndigheten exempelvis sammanställningar som primärt är avsedda att användas i en annan del av verksamheten, men som myndigheten känner till kan användas för att utan större arbetsinsats eftersöka begärda handlingar, bör det ankomma på myndigheten att använda dessa.”

HFD skickade tillbaka ärendet till Radiotjänst för fortsatt handläggning.

HFD_781_17

HFD 8309-13

En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.

HFD_8309_13

KR Sthlm 329-13

Läkemedelsverket ville inte lämna ut uppgifter till en journalist som visade om ett antal apotek gjort sig skyldiga till upprepade och allvarliga brott mot regelverket. Apoteken kunde förlora kunder om uppgifterna offentliggjordes och därför omfattades de av affärssekretess, menade verket. Det undantag från sekretessen som finns när det gäller uppgifter som konsumenter behöver känna till för att skydda sin hälsa var inte tillämpligt vid tillsyn av apotek, menade Läkemedelsverket. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag av domstolen som delade Läkemedelsverkets bedömning.

KR_Sthlm_329_13

KR Jönköping 1972-12

Kammarrätten slog fast att en journalist inte hade rätt att få ut uppgifter från Boverket om hur höga metallhalter som olika dricksvattenblandare lakade ur dricksvattnet. Domstolen konstaterade att leverantörerna av de blandare som hade högst metallhalter skulle skadas ekonomiskt om uppgifterna offentliggjordes.

KR_Jonkoping_1972_12

KR Sthlm 3673-07

En journalist begärde hos Exportkreditnämnden att få ut ansökningar om exportgarantier där det sökande företaget uppgivit att en agent deltagit i transaktionen. Nämnden vägrade och journalisten överklagade till kammarrätten. Journalisten höll fast vid sin begäran. I andra hand begärde hon att få ut handlingarna med sekretessförbehåll. I tredje hand begärde hon att få ut handlingarna i maskerat skick så att bara uppgiften om agentavgiftens storlek framgick. Kammarrätten avslog samtliga yrkanden. Även om handlingarna lämnades ut maskerade, utan uppgift om sökandens identitet, så skulle det vara möjligt att identifiera sökanden eftersom begäran avsåg ansökningar som kommit in under begränsad period och uppgiften om de sökandes identitet framgick av det offentliga diariet hos Exportkreditnämnden, menade kammarrätten.

KR_Sthlm_3673_07

KR Sthlm 7257-10

Uppgifter om brister som kommit fram vid Läkemedelsverkets inspektioner av laboratorier är hemliga eftersom de är känsliga ur kommersiell synpunkt. De aktuella inspektionsprotokollen kunde därför inte lämnas ut.

KR_Sthlm_7257_10