Hemligt om personuppgiftsläcka inträffat

En person begärde hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att få ta del av en IT-incidentrapport från Försäkringskassan som gällde en personuppgiftsläcka från myndighetens tjänst Mina sidor ett visst angivet datum. MSB avslog begäran med motiveringen att en uppgift om huruvida en viss myndighet under en viss tidsperiod lämnat en IT-incidentrapport eller inte kan avslöja brister i myndighetens  IT- och kommunikationssystem. Personen överklagade och påpekade att det framgår av tidningsurklipp som publicerats på Facebook att en IT-incident inträffat på Försäkringskassan. I ett yttrande till kammarrätten svarade MSB att Försäkringskassan inte på något sätt bekräftat att en incident skulle ha ägt rum. Kammarrätten delade MSB:s bedömning och avslog överklagandet utan någon närmare motivering.

KR_Goteborg_2063_17

Hemligt om Säpo har uppgifter om Assange

Sekretess gäller för uppgift om huruvida någon anteckning om Julian Assange eller
Wikileaks finns hos Säkerhetspolisen. Det slog kammarrätten fast i denna dom med hänvisning till underrättelsesekretess.

KR_Sthlm_2792_16

Vilseledande om handlings blotta existens

När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”

JO 1970 s. 285

KR Sthlm 5905-12

Bara det faktum att ett visst läkemedelsföretag har lämnat in en ansökan om godkännande av ett visst läkemedel till Läkemedelsverket är inte hemligt. Det slog kammarrätten fast i denna dom. En person hade begärt ut en specifik inkommen ansökan och Läkemedelsverket vägrade bekräfta att en sådan ansökan hade kommit in. Myndigheten hänvisade till att en ansökan av den aktuella typen alltid innehåller känsliga uppgifter om forskningsresultat och att i stort sett alla uppgifter måste maskeras före ett utlämnande. Myndigheten menade att den då inte var skyldig att lämna ut sådana handlingar eftersom innehållet blir meningslöst för mottagaren (se RÅ 1989 ref. 111). Men kammarrätten konstaterade att handlingen inte kunde bli meningslös för sökanden mot bakgrund av hur han formulerat sin begäran. Det framgick av begäran att mannen i första hand var intresserade av att få veta om en ansökan hade kommit in.

KR_Sthlm_5905_12