Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Övertid på ledningscentralen var hemlig

En journalist begärde ut uppgifter om antalet övertidstimmar per månad för vissa befäl vid polisens regionledningscentral i Umeå. Polismyndigheten avslog begäran eftersom ett utlämnande skulle avslöja detaljer om hur polisen är bemannad och organiserad. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde polisens avslagsbeslut.

KR_Sthlm_104_18

Överklagat_beslut_104_18

 

 

HFD 7304-13

Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.

HFD_7304_13

KR Sthlm 7253-13

Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.

KR_Sthlm_7523_13

KR Sthlm 6934-13

Polisen Uppsala vägrade lämna ut uppgifter om vilka anställda som tjänstgjorde som vakthavande befäl i samband med en dödsolycka vid Hjulstabron. Polisen menade att uppgifter om polisens tjänstgöringslistor är sådana som kan skada den framtida verksamheten om de kommer ut. Kammarrätten delade polisens bedömning. Att de begärde uppgifterna avsåg förhållanden som låg åtta månader tillbaka i tiden spelade ingen roll.

KR_Sthlm_6934_13

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

KR Sthlm 7713-12

En åtalsanmälan om misstänkt marknadsmissbruk var offentlig i sin helhet hos Finansinspektionen efter det att förundersökningen hade lagts ned. Det konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen omfattades inte uppgifterna av någon förundersökningssekretess och eftersom Finansinspektionen inte bedriver någon egen brottsbekämpande verksamhet så kunde inte heller uppgifter sekretessbeläggas med stöd av OSL 35:1.

KR_Sthlm_7713_12

RÅ 1993 not. 401

Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.

Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.

RA_1993_not_401

RÅ 1993 not. 400

Polismyndigheten i Katrineholm vägrade att lämna ut de delar av sin verksamhetsplan som redogjorde för bemanning, resurs- och organisationsfrågor. Polismyndigheten menade att ett offentliggörande skulle kunna skada den egna verksamheten och både kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje.

Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 401.

RA_1993_not_400