Fel att sekretessbelägga personuppgifter

När Samhällsnämnden i Härnösands kommun lämnade ut bygglovshandlingar till en kommuninvånare maskerade nämnden personnummer, telefonnummer, adresser, och e-postadresser som förekom i handlingarna. Det här med motiveringen att de berörda personerna skulle kunna utsättas för våld eller hot om uppgifterna lämnades ut samt att det kunde antas att mottagaren skulle använda uppgifterna i strid mot GDPR. Sökanden överklagade och kammarrätten ändrad nämndens beslut och bestämde att de aktuella handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet.

Kommun skyldig att lämna ut socialchefens e-postadress

Kammarrätten konstaterade att Personalnämnden i Skellefteå kommun var skyldig att plocka fram och lämna ut e-postadresserna till socialchefen och ekonomichefen i kommunen. Domstolen ansåg att nämnden skulle klara att göra det med rutinbetonade åtgärder.

E-postadresser till lärare hemlighölls på fel grund

Skolverket hade inte stöd för att avslå ett företags begäran om att få ut e-postadresser till lärare på den grunden att företaget planerade att använda adresserna i strid mot marknadsföringslagen. Det slog HFD fast i denna dom. Sekretessregeln i OSL 21:7 kan bara tillämpas i fall där det kan antas att uppgifter kommer att användas i strid mot personuppgiftslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av personuppgiftslagen.

HFD_6121_15

Mottagare exponerades när dom mejlades ut

Nyköpings tingsrätt mejlade en dom till ett antal personer som begärt att få ta del av den.  Av mejlet framgick samtliga mottagares e-postadresser. En av mottagarna anmälde tingsrätten till JK för att domstolen skickat domen på ett sätt som gjorde att andra kunde se att han hade fått del av den. JK konstaterade att förfarandet inte var förenligt med ”…det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen” och kritiserade tingsrätten för det.

JK_1842_15

KR Jönköping 3149-13

En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.

KR_Jonkoping_3149_13