Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: efterforskningsförbud
Juridiska fakulteten bröt mot efterfrågeförbudet
En juridikstuderande begärde ut närvarolistan för en kurs som han själv deltog i. Tjänstemannen på fakulteten svarade: ”Du får gärna ta del av listan. Men finns det något problem med listan, som gör att du vill se den?” JO bedömde att frågan kunde tolkas som att tjänstemannen efterfrågade syftet med begäran vilket stred mot det så kallade efterfrågeförbudet. Det spelade ingen roll om avsikten från tjänstemannens sida var att få kännedom om eventuella fel i listan så att dessa kunde rättas till.
Begäran om allmän handling får lämnas ut
Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.
Nummerpresentatör inte brott mot TF
En myndighet kan ha en nummerpresentatör som visar nummer för inkommande samtal utan att bryta mot TF och YGL. Det konstaterade JO med anledning av en anmälan mot Gotlands kommun. I regel får en myndighet inte efterforska identiteten på den som begär ut allmänna handlingar eller på tjänstemän som använder sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter till medier. Men enligt JO kan användandet av en nummerpresentatör inte likställas med sådana efterforskningar. JO pekade på att man inte kan dra några säkra slutsatser om en persons identitet enbart utifrån ett telefonnummer eftersom en telefonen kan användas av flera personer.
Tjänsteman varnade klinik för journalisters granskning
När journalister på Kungsbacka-Posten begärde ut uppgifter från Region Halland om en privat vårdklinik informerade en tjänsteman på regionen den berörda kliniken om tidningens begäran. JO kritiserade regionens agerande.
Spred uppgift om vem som begärt ut handlingar
När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.
HFD 6738-13
En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:18 inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.
JO 153-14
Det var fel av Solna tingsrätt att i målregistret anteckna namnet på en journalist som begärt ut handlingar. Det konstaterade JO med hänvisning till att myndigheter, inte utan vidare, bör sprida vidare uppgifter om identiteten hos den som begär ut handlingar. Men det var däremot inte fråga om ett brott mot efterforskningsförbudet.
JO 4171-11
En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.
Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.
JO 5734-12
Försäkringskassan efterfrågade en journalists identitet och syfte innan han ens hade berättat vilka uppgifter han ville ha ut från myndigheten. Det är aldrig befogat konstaterade JO och kritiserade Försäkringskassan.
JK 6030-12
En tjänsteman vid Landstinget Värmland tog reda på folkbokföringsadress och telefonnummer till en person som hade begärt ut uppgifter från landstinget. Tjänstemannen ringde sedan upp personen och frågade vad han tänkte använda uppgifterna till. Personen anmälde händelsen till JK som beslutade att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel i form av brott mot efterforskningsförbudet i TF 2:18. Uppgifterna som personen hade begärt ut rörde en enskild ekonomiska förhållanden och kunde omfattas av sekretess. Därför kunde syftet med begäran ha betydelse för om uppgifterna kunde lämnas ut.