Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: efterforskningsförbudet
HFD 6738-13
En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:18 inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.
JO 153-14
Det var fel av Solna tingsrätt att i målregistret anteckna namnet på en journalist som begärt ut handlingar. Det konstaterade JO med hänvisning till att myndigheter, inte utan vidare, bör sprida vidare uppgifter om identiteten hos den som begär ut handlingar. Men det var däremot inte fråga om ett brott mot efterforskningsförbudet.
JO 4171-11
En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.
Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.
JO 5734-12
Försäkringskassan efterfrågade en journalists identitet och syfte innan han ens hade berättat vilka uppgifter han ville ha ut från myndigheten. Det är aldrig befogat konstaterade JO och kritiserade Försäkringskassan.
JK 6030-12
En tjänsteman vid Landstinget Värmland tog reda på folkbokföringsadress och telefonnummer till en person som hade begärt ut uppgifter från landstinget. Tjänstemannen ringde sedan upp personen och frågade vad han tänkte använda uppgifterna till. Personen anmälde händelsen till JK som beslutade att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel i form av brott mot efterforskningsförbudet i TF 2:18. Uppgifterna som personen hade begärt ut rörde en enskild ekonomiska förhållanden och kunde omfattas av sekretess. Därför kunde syftet med begäran ha betydelse för om uppgifterna kunde lämnas ut.
JO 2005/06 s. 466
När en person begärde ut inkomst- och folkbokföringsuppgifter från Skattemyndigheten så ville en tjänsteman på myndigheten se personens legitimation och dessutom veta vad denne tänkte använda uppgifterna till. JO konstaterade att vissa av uppgifterna inte omfattades av någon sekretessregel och borde ha lämnats ut utan några efterforskningar. Om några av de andra efterfrågade uppgifter omfattades av en sekretessregel så borde tjänstemannen ha upplyst personen om att dessa bara kunde lämnas ut efter att denne lämnat uppgifter om sin identitet och vad uppgifterna skulle användas till.
JO 5812-11
När Skara kommun lämnade ut kopior av inspektionsrapporter från nio minkgårdar i kommunen fick samtliga uppfödare en kopia av beslutet om utlämnande. Av beslutet framgick namn och adress till den kvinna som begärt ut handlingarna. JO konstaterade att det inte finns något uttryckligt hinder mot att en myndighet upplyser en enskild om att en handling som rör honom eller henne har lämnats ut. Kvinnan hade inte heller utnyttjat rätten att begära ut handlingarna anonymt. Men kommunen borde enligt JO ha tagit hänsyn till de principer som bär upp offentlighetsprincipen och avstått från att skicka det aktuella beslutet för kännedom till uppfödarna. JO kritiserade även kommunen för formuleringar i beslutet som antydde att utlämnandet gjordes motvilligt.
JO 1836-11
JO kritiserade Norsjö kommun för att kommunen dröjde en vecka med att lämna ut kommunens årsredovisningar, som uppenbarligen var helt offentliga, till en student som skulle använda dessa i ett studentarbete. JO var också kritisk till att en tjänsteman frågade vad studenten skulle använda årsredovisningar till. Tjänstemannens förklaring, att han bara ville visa intresse för studentarbetet, var ingen ursäkt enligt JO.