Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384

Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut

Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.

JO_1995_96_s_479

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Sökande hängdes ut i veckobrev

Luftfartsverket begick tre fel när en person begärde ut en medarbetarundersökning gällande en viss enhet på myndigheten. Utlämnandet tog för lång tid. Tjänstemännen på myndigheten valde att tolka begäran snävt, vilket resulterade i att sökanden inte fick ut alla de handlingar som hon önskade. Dessutom namngav chefen för den aktuella enheten personen som stod bakom begäran i ett veckobrev som skickades ut till enhetens medarbetare. JK riktade i det här beslutet allvarlig kritik mot myndigheten och de ansvariga tjänstemännen. Att sprida sökandens namn till ett stort antal anställda inom myndigheten kunde rent av uppfattas som en form av repressalie, ansåg JK.

JK 1930-01-30

Fel att kräva undertecknad begäran

I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.

JO_1978_79_s_212

Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran

En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.

JO_1978_79_220

Olämpligt att fotografera journalist

En journalist besökte Flygtekniska försöksanstalten i Bromma för att ta del av handlingar. Han stoppades vid grindarna av en vakt och ombads att uppge sitt namn för inpassering. Han vägrade och hänvisade till sin rätt att ta del av allmänna handlingar anonymt. Problemet löstes genom att myndigheten placerade ut ett bord och en stol utanför grindarna där journalisten kunde ta del av handlingar. Det var vackert väder vid tillfället. Som bevis för delgivning och som ”en förebyggande säkerhetsåtgärd” fotograferade myndigheten journalisten när han tog del av handlingarna. Fallet anmäldes till JO som var kritisk till hur myndigheten hanterat journalistens begäran. JO menade att i fall då rätten att fritt ta del av allmänna handlingar kommer i konflikt med säkerhetsregler som kräver legitimation för inpassering hos myndigheter, får detta lösas genom att myndigheten ställer i ordning en lokal i anslutning till entrén där sökande kan ta del av handlingar. Myndighetens beslut att fotografera journalisten ansåg JO var onödigt och olämpligt.

I en separata skrivelse till regeringen argumenterade JO för behovet av klargörande bestämmelser kring rätten att ta del av handlingar utan att uppge sitt namn (se JO 1977/78 s. 250 II nedan).

JO_1977_78_s_250 I

JO_1977_78_s_250_II

Returnerade ansökningar för att slippa lämna ut dem

Hamnstyrelsen i Göteborg lämnade bara ut namnen på 20 av de 36 sökande till tjänsten som hamndirektör. Övriga sexton hade nämligen bett om ”konfidentiell” behandling. Stadens journalister nöjde sig inte med det beskedet utan krävde att få del av samtliga ansökningshandlingar. Hamnstyrelsen kontaktade de sexton och frågade om de ändå kunde ge sitt medgivande till ett utlämnande. Tretton valde att i stället återkalla sina ansökningar och fick sina  ansökningshandlingar i retur, vilket innebar att dessa inte kunde lämnas ut till journalisterna. Fallet anmäldes till JO som var mycket kritiskt och menade att samtliga ansökningshandlingar borde ha lämnats ut omgående till pressen eftersom det rörde sig om allmänna handlingar som inte omfattades av någon sekretess. Att hindra ett utlämnande genom att skicka tillbaka handlingar till de sökande till tjänsten var, enligt JO, ett flagrant brott mot tryckfrihetsförordningen. JO var även kritisk till att en tjänsteman på hamnstyrelsen hade krävt att en av journalisterna skulle styrka att han vara svensk medborgare. Rena trakasserier, tyckte JO, eftersom tjänstemannen inte hade någon anledning att betvivla att journalisten var svensk och medborgarskap inte heller är något krav för att få ta del av allmänna handlingar.

JO_1971_s_348

Landsfiskal hade inte skäl att efterfråga syfte

En tidningsredaktör vände sig till Landsfiskalskontoret vid Vättle distrikt och begärde att få ta del av diariet över utsökningsärenden och protokoll över förrättade växelprotester. Landsfiskalens assistent meddelade att utsökningsliggaren inte fick visas upp för allmänheten och att de begärda protokollen bara kunde lämnas ut av landsfiskalen själv. Han var dock ute på ett tjänsteärende.

Redaktören fick åka hem igen med oförrättat ärende och anmälde saken till JO. I ärendet hos JO uttalade sig landsfiskalen och hävdade att det låg på honom att från fall till fall pröva om handlingar av den begärda typen kan lämnas ut. Han menade nämligen att ett utlämnande bara kunde ske efter att sökandens identitet och syfte hade klarlagts. Helt fel, tyckte JO, som pekade på att de begärda handlingarna inte omfattades av någon sekretessregel och därför kunde ha lämnats ut av landsfiskalens assistent utan några närmare efterforskningar.

JO_1955_s_200

UHR bröt mot efterfrågeförbudet

Universitets- och högskolerådet, UHR, gick för långt i sina efterforskningar när en företrädare för ett samhällsmagasin begärde ut en lista med personer som hade fuskat på högskoleprovet. ”Du behöver beskriva betydelsen och relevansen av de begärda uppgifterna om privatpersoner för den artikel som du avser att publicera”, uppmanade UHR företrädaren. Samhällsmagasinet anmälde UHR till JK som konstaterade att myndigheten hade brutit mot efterfrågeförbudet i TF. ”UHR:s agerande får även anses innebära att gränsen för censurförbudet tangerats”, skrev JK också i beslutet.

JK_4390_17_21