Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till ”kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18

Journalist hade rätt att få ut skolkatalog

En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: ”Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1753_10

Klagomål mot elev skulle lämnas ut till förälder

En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_814_18

Resultat från ombedömda prov var offentliga

En rektor på en skola begärde hos Skolinspektionen att få ta del av de nationella prov i fysik som skolans elever hade gjort och som först hade bedömts av skolans lärare och sedan blivit ombedömda av Skolinspektionens expertlärare. Skolinspektionen prövade hennes begäran som om den gällde en sammanställning av provresultaten från de ombedömda proven och avslog med hänvisning till statistiksekretess. Rektorn överklagade och kammarrätten upphävde Skolinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att Skolinspektionen inte hade prövat rektorns begäran i den del som gällde att få del av de ombedömda proven och domstolen återförvisade den delen till Skolinspektionen. Domstolen slog också fast att sammanställningen av resultaten från de ombedömda proven kunde lämnas ut med undantag för elevidentifikationsnumren.

KR_Sthlm_2482_16

Klasslista var hemlig för journalist

En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Sthlm_ 6848_04

Journalist hade rätt att få ut klasslista

Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut klasslistan för en gymnasieklass i kommunen. Bakgrunden till detta var att en av eleverna i klassen hade anmält en lärare för våldtäkt. Journalisten överklagade och fick rätt i högsta instans. Enligt Regeringsrätten hade det inte kommit fram att någon elev i klassen hade skyddade personuppgifter. Det fanns inte heller stöd för att hemlighålla klasslistan enbart av det skälet att en journalist begärde ut den och en av personerna på listan hade anmält ett allvarligt brott.

RA_2005_ref_78