Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde ut ett mejl med bilaga som pr-byrån JKL hade skickat till direktören för Göteborgs stads fastighetskontor. Myndigheten avslog med följande motivering:
”Fastighetskontoret och JKL har en affärsrelation där JKL i korthet kommit med förslag på viktiga strategiska frågor avseende hur vi på Fastighetekontoret ska/bör profilera oss framöver och utveckla vår position på det bostadssociala området samt inom vårt uppdrag på bostadsförsörjningsområdet. Ett utlämnande av denna handling kan antas
medföra att såväl Fastighetskontoret som JKL lider skada.”
Journalisten, som hade begärt ut mejlet, överklagade till kammarrätten. Domstolen viftade bort fastighetskontorets sekretesskäl som ogrundade och bestämde att de begärda handlingarna skulle lämnas ut till journalisten.
En del apotekskunder vill inte anlita apotek som bryter mot regelverket och har brister i sin verksamhet, konstaterade Läkemedelsverket. En journalist som begärde ut rapporter från verkets apoteksinspektioner kunde därför inte få ut de delar som visade avvikelser från regelerket. Enligt p. 33 i bilagan till sekretessförordningen gäller inte sekretess vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor avsedda för konsumenter om intresset av allmän kännedom väger tyngre. Men i detta fall gällde inspektionerna inte produktsäkerhet utan frågan om apoteken följde lagen om handel med läkemedel. Något motsvarande undantag från sekretessen finns inte vid denna typ av tillsyn menade verket. Journalisten överklagade men kammarrätten delade verkets bedömning. En mängd andra uppgifter om t.ex. apotekens anställda, antal dospatienter samt förvaring och leverans av narkotiska läkemedel ansågs också hemliga.
En journalist fick inte ut vissa uppgifter om de viten som Arriva betalat till Stockholms läns landsting på grund av brister i trafiken i norrort (bussar och Roslagsbanan). Kammarrätten ansåg att Arriva kunde skadas om uppgifterna lämnades ut.
En journalist hade rätt att få ut namnen på de personer som haft mejlkontakt med Öckerö kommuns näringslivschef om att utveckla Långholmen med hotellverksamhet. Kommunen hade maskerat intressenternas namn när mejlen lämnades ut till journalisten. Men kammarrätten kunde inte se att vare sig kommunen eller intressenterna skulle skadas av ett utlämnande.
En journalist hade rätt att få ut sponsoravtalen mellan Göteborg energi AB och Göteborgs friidrottsförbund/Göteborgsvarvet samt de checklistor som låg till grund för avtalen. Det konstaterade kammarrätten som inte kunde se några skäl för att bolagen skulle skadas av ett utlämnande.
KR Sthlm 7995-12
Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.
KR Sthlm 4024-13
Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.
Kommun- och landstingsägda Wermland opera vägrade lämna ut vissa uppgifter i en transaktionslista som bland annat visade hur höga arvoden som hade betalats ut till anlitade opera- och musikalartister. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till att andra andra operahus kunde utnyttja informationen för att få fördelar i konkurrensen om artisterna.
Jämför med KR Sundsvall 3393-13 där utgången blev den motsatta.
Läkemedelsverket ville inte lämna ut uppgifter till en journalist som visade om ett antal apotek gjort sig skyldiga till upprepade och allvarliga brott mot regelverket. Apoteken kunde förlora kunder om uppgifterna offentliggjordes och därför omfattades de av affärssekretess, menade verket. Det undantag från sekretessen som finns när det gäller uppgifter som konsumenter behöver känna till för att skydda sin hälsa var inte tillämpligt vid tillsyn av apotek, menade Läkemedelsverket. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag av domstolen som delade Läkemedelsverkets bedömning.
Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut uppgifter om bland annat avverkningspriser på virke från kyrkans skog med hänvisning till affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd instämde i att både kyrkans och dess affärspartners ekonomiska intressen kunde skadas av att uppgifterna blev kända.
Det kommunala bostadsbolaget Huge fastigheter var skyldigt att lämna ut namnen på de kultur-, fritids- och idrottsföreningar som var bolagets hyresgäster till en journalist. Kammarrätten ansåg inte att ett utlämnande skulle skada vare sig bostadsbolagets eller de aktuella hyresgästernas affärsintressen.