K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.

SthlmKRdom_4459_17

Socialtjänstsekretess skyddar inte företag

Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_8248_15