Restaurangrapporter för studentnationer utlämnas inte

Trots att studentnationer är ideella föreningar kan det inte uteslutas att ett utlämnande av uppgifter om priser, omsättning och försäljning i restaurangrapporter kan leda till skada för verksamheten. Den bedömningen gjorde Folkhälsomyndigheten i ett tidigare beslut, som kammarrätten slår fast efter ett överklagande från en studenttidning. Domstolen konstaterar att nationerna ifråga om sin alkoholförsäljning verkar på en marknad med flera aktörer, även om de särskiljer sig från annan kommersiell verksamhet.

Studenttidningen framförde i överklagandet att det finns att starkt allmänintresse av insyn i nationerna, just med hänvisning till att deras affärsverksamhet bedrivs ideellt till stöd för medlemmarna.

Yttrande om covid-19-vaccin som skickats till departement offentligt

En person begärde ut ett snabbyttrande som Folkhälsomyndigheten hade gjort och skickat till socialdepartementet angående läkemedelsbolaget Pfizers mRNA-vaccin mot covid 19, men fick avslag på sin begäran av myndigheten som påstod att handlingen var ett utkast. Folkhälsomyndigheten menade att yttrandet endast gjordes i konsultationssyfte som en del i en intern beredning inom Socialdepartementet. Myndigheten menade att handlingen därför inte expedierades och därför inte är en allmän handling.

Kammarrätten i Stockholm river nu upp Folkhälsomyndighetens beslut och tvingar den att göra en ny prövning av begäran. Domstolen godtar inte argumentet att yttrandet är en mellanprodukt som ska ses som ett internt material för regeringens egen beredning, då Folkhälsomyndigheten lämnade yttrandet till regeringen på grundval av sin särskilda expertkunskap och självständiga analys. Personen som begärde ut yttrandet hade redan fått delar av handlingen utlämnad från Socialdepartementet och ansåg att den därför var en slutprodukt som hade expedierats. Eftersom departementet anser att yttrandet är en inkommen och allmän handling, så slår Kammarrätten fast att handlingen måste anses vara upprättad på Folkhälsomyndigheten och allmän även hos den myndigheten.

Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

FHM bröt mot skyndsamhetskravet under pandemin

JO kritiserade Folkhälsomyndigheten för att ha dröjt med att lämna ut handlingar och att fatta överklagbara beslut i utlämnandeärenden under pandemin. JO uttryckte förståelse för att pandemin krävde omfattande arbetsinsatser av Folkhälsomyndigheten men påminde samtidigt om att en myndighet måste se till att handlingsoffentligheten allt fungerar, särskilt under en allvarlig kris.

Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till ”den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. ”Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt

Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.

KR_Sthlm_5712_18