Resultat från urvalstest hemliga

En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1016_17

Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll

En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.

KR_Stockholm_8221_12

KR Sthlm 5456-14

En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.

KR_Sthlm_5456_14

Se även KR Sthlm 2849-14

KR Sthlm 2849-14

Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:3 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.

KR_Sthlm_2849_14

Se även KR Sthlm 5456-14

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

JK 3021-00

När Stockholmspolisen lämnade ut handlingar till en journalist med förbehåll så angav polisen att beslutet om förbehåll gällde till ett visst datum. Polisen ville på det sättet tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna. Men JK konstaterade att formuleringen istället innebar att förbehållet upphörde efter det angivna datumet och att det då var fritt fram för journalisten att sprida uppgifterna. JK konstaterade också att polisen saknade stöd för att tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna genom förbehåll eftersom det inte var relevant för att undanröja risken för men vid utlämnandet.

JK_3021_00_22

JK 1799-99

TV3 gjorde en programserie som hette Citypolisen där ett TV-team följde med polispatruller och skildrade deras arbete. Inför inspelningarna hade medlemmarna i TV-teamet fått skriva under ett formulär kallat ”sekretessinformation”. Polisen menade att det var ett sekretessförbehåll som innebar att TV-teamet inte fick sprida sekretessbelagd information som man fick del av vid inspelningarna. JK underkände formuläret och menade att det inte levde upp till kraven på ett sekretessförbehåll eftersom det inte var ett formligt beslut och saknade en tydlig beskrivning av vad förbehållet innebar. JK uttryckte också tveksamhet till att det överhuvudtaget var möjligt att använda sig av sekretessförbehåll för att skydda uppgifter i en situation där personer är med under polisens arbete och kontinuerligt får del av information som kan vara sekretessbelagd. Enligt JK bygger ett sekretessförbehåll på att myndigheten redan när förbehållet ställs upp vet vilka uppgifter det är som ska lämnas ut.

JK_1719_99_22

RÅ 1997 ref. 21

En journalist begärde ut samtliga protokoll med anmärkningar från livsmedelskontroller gjorda vid storhushåll i Göteborgs stad under ett antal år. Journalisten ville ha ut protokollen utan sekretessförbehåll. Staden vägrade. Efter överklagande slog Regeringsrätten fast att handlingarna skulle lämnas ut utan förbehåll eftersom det ansågs vara av vikt att uppgifterna kom till allmänhetens kännedom.

RA_1997_ref_21