Instruktion på intranät inte allmän handling

Kammarrätten bedömde att två föredragningspromemorior som förvarades hos Försäkringskassan inte var allmänna handlingar. Promemoriorna hade legat till grund för ett beslut i Försäkringskassans ledning om myndighetens policy för ränteåterbetalning. Kammarrätten konstaterade att promemoriorna inte tillförde policyärendet några sakuppgifter och att de därför inte var allmänna handlingar enligt TF 2:9 1 st. Myndighetens huvudkontor hade också lagt ut instruktioner på Försäkringskassans interna nätverk där länskontoren kunde läsa om hur ränteärenden skulle hanteras.  Inte heller dessa var allmänna handlingar, enligt kammarrätten. Instruktionerna kunde enligt domstolen jämställas med sådan information som ibland ges i myndighetsinterna handböcker för ärendehandläggning. De skulle därför klassificeras som sådana handlingar som ingår i myndighetens bibliotek och inte är allmänna handlingar enligt TF 2:11 1 st 3 p. Länskontoren var inte heller självständiga organ i förhållande till varandra eller till huvudkontoret, vilket betyder att handlingar som utväxlas via det interna nätverket inte blir expedierade respektive inkomna.

KR_Sthlm_6448_05

Kommunicering innebär expediering

En person anmälde till JO att hon inte hade fått del av försäkringsläkarens yttrande i hennes ärende hos försäkringskassan. Enligt försäkringskassan var yttrandet inte en allmän handling eftersom det inte var undertecknat. JO konstaterade att försäkringsläkarens yttrande normalt blir en allmän handling först när ärendet som det tillhör avslutas. Men att reglerna om partsinsyn och kommunicering kan medföra att myndigheten måste expediera yttrandet redan innan ärendet har avslutats. Det blir då en allmän handling genom själva expeditionen. JO konstaterade att sökanden i detta fall hade rätt att få del av försäkringsläkarens yttrande enligt reglerna om partsinsyn oavsett om handlingen var expedierad eller inte.

JO_1998_99_s_508

JO 6083-13

En man begärde ut en förteckning (e-postlogg) över samtliga mejl som kommit in till fyra handläggare på Försäkringskassan som varit inblandade i hans ärende. Myndigheten avslog med hänvisning till att det skulle kräva ett för stort arbete att sammanställa förteckningarna. Mannen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Försäkringskassan lämnade då ut förteckningarna men informerade inte mannen om att förteckningarna saknade uppgifter om interna mejl eftersom dessa raderas efter 30 dagar. Dessutom maskerade myndigheten uppgifter i förteckningarna som rörde externa mejl med privat innehåll. Trots att de utlämnade förteckningarna inte motsvarade mannens begäran så fick han ingen information om att han kunde begära ett överklagbart beslut. Mannen hörde av sig på eget initiativ och begärde ett sådant beslut. Han överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att uppgifterna om privata mejl i förteckningarna var offentliga och skulle lämnas ut.  Senare hörde mannen av sig och begärde ut nya förteckningar för samma handläggare och tidsperiod eftersom han ansåg att det fanns ytterligare e-postmeddelanden rörande hans ärende. Försäkringskassan svarade att förteckningarna hade lämnats ut tidigare men att man beklagade att mannen inte hade informerats om att förteckningarna saknade uppgifter om interna meddelanden. Någon information om rätten att begära ett överklagbart beslut fick mannen inte heller denna gång. JO kritiserade Försäkringskassan för att den vid två tillfällen missade att informera mannen om rätten att begära överklagbart beslut.

JO_6083_13

Se även KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13

 

Uppgifter som kan avslöja bidragsfusk hemliga

En journalist ville ta reda på om några av de ledande politikerna i Nacka kommun hade fått ersättning från Försäkringskassan samtidigt som de fått ut lön eller annan ersättning från kommunen. Försäkringskassan vägrade dock lämna ut uppgifter som visade om de berörda politikerna fått ersättning från myndigheten. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut eftersom politikerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten hänvisade till OSL:s förarbeten där man kan läsa att men anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden är fullt rättsenlig och i övrigt acceptabel.

KR_Sthlm_3309_15

KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13

En person som begärde förteckningar över samtliga mejl som fyra handläggare på Försäkringskassan fått in till sina inkorgar under en viss tidsperiod hade rätt att få ut dessa (s.k. e-postloggar). Det slog kammarrätten fast efter att Försäkringskassan vägrat med hänvisning till att det var för komplicerat att sammanställa förteckningarna. Kammarrätten ansåg att förteckningarna kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

KR_Sthlm_3234_13

Personen fick därefter ut de begärde e-postloggarna från försäkringskassan men myndigheten hade då maskerat logguppgifter om mejl som rörde andra personers ärenden hos försäkringskassan samt logguppgifter om handläggarnas privata mejl. Efter överklagande slog kammarrätten fast att logguppgifterna om privata mejl skulle lämnas ut eftersom de inte omfattades av någon sekretessregel. Kammarrättens fastställde däremot Försäkringskassans beslut att maskera logguppgifter om andra personers ärenden.

KR_Sthlm_4961_13

KR Sthlm 1096-13

Försäkringskassan nekade en journalist att få ut en så kallad kontrollutredning som avsåg en riksdagsman. Kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut med hänvisning till att utredningen innehöll uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga förhållanden samt att det kunde leda till men för den enskilde om uppgifterna lämnades ut. Domstolen tog ingen hänsyn till journalistens argument om att det var av stort allmänintresse att få ut utredningen eftersom politikern själv hade kritiserat hur bidrag betalades ut till vissa grupper.

KR_Sthlm_1096_13

KR Sthlm 3896-12

En person begärde att få ut samtliga avslagsbeslut de senaste två åren i ärenden om internationell vård där Försäkringskassan motiverat beslutet med att behandlingen inte varit medicinskt motiverad och/eller att behandlingen inte gavs i Sverige. Försäkringskassan avslog och kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen hänvisade till att myndigheten inte hade någon möjlighet att söka efter vissa beslutsmotiveringar i sina register och att det i praktiken krävdes att myndigheten gick igenom samtliga beslut under tidsperioden manuellt. Domstolen menade att detta låg utanför myndighetens efterforskningsskyldighet.

KR_Sthlm_3896_12

RÅ 1981 2:34 I

En person som drev ett inkassoföretag hade inte rätt att få ut uppgifter från Försäkringskassan om en skuldsatt persons arbetsgivare och arbetsgivarens telefonnummer. Regeringsrätten hänvisade till förarbetena som säger att men ska anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden i och för sig är helt laglig och accepterad.