Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Hemligt om säkerhetsskyddsavtal saknas

Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev ”Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev ”Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”

KR_Jonkoping_3318_17

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess

En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.

KR_Jonkoping_515_15

KR Sthlm 7253-13

Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.

KR_Sthlm_7523_13

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

RÅ 1994 not. 7

En person begärde ut en fullständig förteckningen över medlemmarna i rikskriminalens Palmeutredning. Polisen nekade med hänvisning till att polisen ingår i totalförsvaret och att en lista med 20 polisers personuppgifter därmed är hemliga enligt försvarssekretessen. Polisen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten eftersom vissa personer i Palmegruppen hade spaningsuppgifter.

RA_1994_not_7

RÅ 1991 not. 92

En person begärde ut tjänstgöringslistor från polisens sambandscentral men fick avslag av myndigheten. Efter överklagande fastställde Regeringsrätten polisens avslagsbeslut. Sambandscentralen är en del av totalförsvaret och uppgifterna om dem som jobbar där är därmed hemliga med stöd av försvarssekretessen. Domstolen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten.

RA_1991_not_92