Foto i ansökningshandling var offentlig

Den personaladministrativa sekretessen i 39:3 2 st OSL är tillämplig på uppgifter i ansökningshandlingar oavsett om de sökande till tjänsten faktiskt blev anställda eller inte. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Jämför med domen KR Göteborg 7764-20 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning, det vill säga att sekretessen bara gäller ansökningshandlingen för den som fick jobbet och blev anställd.

Sekretessen i 39:3 2 st gäller dock inte eventuella fotografier av den sökande i ansökningshandlingen, eftersom sekretessen endast skyddar fotografier i underlag för tjänstekort och intern presentation av myndighetens personal (personalbilder på intranätet).

I den här domen ansåg kammarrätten inte heller att personen bakom begäran (som troligen var en av de sökande i anställningsärendet) hade rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av part. Det här eftersom Göteborgs energi inte är en myndighet och inte omfattas av förvaltningslagens regler om partsinsyn.

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Domstolar oense om förbehåll för journalist

En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.

Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. ”Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.

Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick ”…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”

Kammarrätt tvingas in i mörkrum

Kammarrätten i Stockholms tog emot en förseglad försändelse i ett mål. Det stod på försändelsen att den innehöll ett framkallat fotopapper som bara kunde göras synligt i mörkrum under rött ljus eftersom det annars skulle komma att förstöras. En person begärde senare att få ta del av fotografiet i försändelsen. Men kammarrätten avslog med motiveringen att det inte gick att avgöra om försändelsen innehöll något som utgjorde en allmän handling. Personen överklagade till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att försändelsen hade arkiverats efter det att målet avslutats. Försändelsen hade alltså blivit en allmän handling och kammarrätten var skyldig att pröva om den skulle lämnas ut.

HFD_6793_16