Avvisat överklagande i utlämnandefråga prövas av förvaltningsrätt

Vid de tillfällen då ett utlämnandeärende överklagas vid fel tidpunkt – och talan formellt avvisas av berörd myndighet – ska överklagandet i avvisningsfrågan prövas av förvaltningsrätt. Det står klart efter ett beslut som Högsta förvaltningsdomstolen har fattat. Bakgrunden är att en person som velat ta del av en handling hos Partibidragsnämnden först hade fått avslag, för att sedan få beskedet att ett efterföljande överklagande hade kommit in för sent.

HFD överlämnar nu ärendet till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning i avvisningsfrågan. I den tidigare förvaltningslagen angavs att avvisningsbeslut skulle prövas av samma domstolsinstans som hanterat huvudfrågan, men i 2017 års uppdaterade lagtext finns ingen motsvarande skrivelse, konstaterar HFD i sitt nya klargörande.

Vissa uppgifter i LVU-mål lämnas ut efter HFD-utslag

En kvinna som hade begärt att få ta del av ytterligare dokumentation i ett LVU-mål fick i kammarrätten ut endast vissa uppgifter. I övrigt hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess. Högsta förvaltningsdomstolen instämmer nu i att sekretessbestämmelsen var tillämplig i fallet, men konstaterar samtidigt att vissa ytterligare uppgifter i en av aktbilagorna i målet kan lämnas ut. Detta då kvinnan redan bedöms känna till innehållet genom tidigare utlämnade uppgifter. I övrigt delar HFD samma uppfattning som lägre instans.

Kvinnan anförde i sitt överklagande till HFD att målet rörde en processuell fråga som inte omfattas av angiven sekretess, och att uppgifterna under alla omständigheter redan hade gjorts offentliga i förvaltningsrättens avgörande i LVU-ärendet. Invändningar som hon alltså, i det stora hela, inte får gehör för.

Kammarrätten beordras lämna ut uppgifter om enskilds hälsouppgifter

En person som nekades vissa uppgifter i ett mål hos kammarrätten i Jönköping, rörande en enskilds vårdbehov för uppkomna skador, får nu rätt i högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nämligen inte att de berörda uppgifterna är så pass känsliga att den enskilde eller närstående riskerar lida men om de röjs, varför de inte omfattas av sekretess enligt OSL. Kammarrätten avslog i sitt beslut begäran med hänvisning just till att det handlade om känsliga, hälsorelaterade uppgifter.

HFD avslår i sin dom samtidigt en begäran från personen om att målet ska lämnas över till Justitiekanslern (JK) för granskning av kammarrättens beslutsmotivering. Ett lagstöd för ett sådant överlämnande saknas, konstaterar HFD.

HFD river upp avslag om målförteckning i vapenärenden

Kammarrätten i Jönköpings beslut att inte lämna ut en målförteckning över ärenden om vapentillstånd – med hänvisning till sekretess för uppgifter om vapenregister – underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt lägre instans kunde det befaras att ett röjande av uppgifterna skulle leda till att vapen, ammunition eller ljuddämpare kom till brottslig användning. Men HFD anser inte att en uppgift om till exempel återkallelse av vapen i en målförteckning är kopplad till ett vapenregister enligt vapenlagen, med följden att sekretessbestämmelsen enligt det angivna lagrummet inte är tillämplig.

Kammarrätten bedömde även att uppgifterna inte kunde lämnas ut på grund av dataskyddssekretess. HFD menar dock att det inte finns någon konkret omständighet i ärendet som pekar mot att uppgifterna skulle användas i strid med dataskyddsförordningen, och beordrar kammarrätten att göra en ny prövning i den delen.

Bakgrunden är en begäran från en privatperson om att ta del av en målförteckning över samtliga mål om vapentillstånd i kammarrätten tillbaka till 1 januari 2000, utan uppgifter om parterna i målen.

HFD: Utlämnande av brandskumsrapport hindrar inte ”arbetets behöriga gång” inom Försvaret

Försvarsmaktens beslut att inte lämna ut en rapport från 2015, om användningen av brandskum med PFAS-kemikalier vid Ärna flygplats i Uppsala, underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet prövades enligt en paragraf i OSL som förklarar att myndigheter generellt är skyldiga att dela information såvida sekretess inte föreligger, så länge det inte kan ”hindra arbetets behöriga gång” – vilket Försvaret hävdade i det enskilda ärendet. HFD:s prövning gällde just vad som krävs för att den motiveringen ska anses vara uppfylld. Domstolen konstaterar bland annat att det skulle kunna vara att ”uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats”. Däremot är det inte relevant att väga in att ”myndigheten i en mer obestämd framtid eventuellt kan få problem på grund av utlämnandet”.

HFD konstaterar nu att kartläggningen i fallet finns hos Försvarsmakten och att den är identifierad. Det åligger nu myndigheten att göra en sekretessprövning inför ett eventuellt utlämnande, enligt domen.

Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.

Riksbanksuppgifter om elderivatstöd lämnas inte ut

Dokument och handlingar som låg till grund för regeringens och Riksbankens beslut i september i fjol, om att ställa ut högst 250 miljarder kronor till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing, ska inte lämnas ut i omaskerad form. Det står Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom, med hänvisning till att uppgifterna om de ekonomiska förhållandena för berörda aktörer omfattas av absolut sekretess.

En överklagandepunkt som gällde vissa övriga handlingar avslås samtidigt för att de inte anses finnas förvarade hos Riksbanken. Det var en privatperson som först gjorde begäran i ärendet till Riksbanken i mars i år, med samma nekande besked.

HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten

En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.

Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.

Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess

En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.

Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.

JO stänger smitväg till HFD

När kammarrätten prövar ett överklagande av en myndighets beslut att inte lämna ut en allmän handling på grund av sekretess begär kammarrätten in den sekretessbelagda handlingen för att kunna göra sin överprövning av sekretessen. År 2019 kom ett antal avgöranden från HFD som slog fast att handlingen då är att anse som inkommen till kammarrätten, vilket betyder att den kan begäras ut av allmänheten enligt offentlighetsprincipen. Om någon begär ut handlingen och får avslag av kammarrätten kan vederbörande överklaga till HFD som första överklagandeinstans. Då finns inget krav på prövningstillstånd. Det blir med andra ord en slags smitväg till att få vilken sekretessfråga som helst prövad i HFD.

Vissa kammarrätter har försökt stänga den bakvägen genom att skicka tillbaka den aktuella handlingen direkt när målet är avgjort. Handlingen finns då inte längre kvar hos kammarrätten när HFD prövar överklagandet, vilket innebär att HFD avslår överklagandet på den grunden att handlingen inte är förvarade hos kammarrätten. Det blir alltså ingen prövning av sekretessfrågan.

Två personer JO-anmälde Kammarrätten i Göteborg för att den tillämpar denna rutin. Men JO fann inte skäl att kritisera det. JO pekade på att kammarrätten bara hade lånat in de aktuella handlingarna och att de inte hade tillförts något mål. Handlingarna hade inte förstörts utan återlämnats till beslutsmyndigheten, ”…där de finns tillgängliga för allmänheten att begära ut”. JO ansåg att kammarrättens hantering därmed inte hade påverkat rätten att ta del av handlingarna.