Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: IT-incidentrapport
Lista med incidenter var hemlig
En journalist vände sig till MSB och begärde att få en numrerad ärendelista över samtliga incidentrapporter som hade kommit in till MSB den senaste månaden kopplat till dataintrång i Microsoft Exchange servrar. Myndigheten avslog, bland annat med hänvisning till att sådan uppgifter kan bidra till upplysning om vilka incidenter som upptäckts och vilka som eventuellt inte upptäckts.
Journalisten överklagade men kammarrätten avslog med följande motivering:
Kammarrätten anser att redan en uppgift om huruvida det har gjorts en sådan incidentrapportering som avses med Emil Helleruds begäran omfattas av sekretess enligt den angivna bestämmelsen.
Datainspektionen fick bakläxa om incidentrapporter
En person begärde hos Datainspektionen att få en lista över alla bolag som hade lämnat in anmälningar om personuppgiftsincidenter under de första månaderna med den nya dataskyddsförordningen. Han begärde också ut inkomna anmälningar från två bolag: Bauhaus och Telenor.
Datainspektionen vägrade lämna ut en komplett lista över alla bolag som hade gjort anmälningar men bekräftade att Telenor, Bauhaus och Polarn O. Pyret hade gjort sådana anmälningar. Att identiteten på dessa bolag kunde offentliggöras berodde på att anmälningarna från två av dem ansågs innehålla harmlösa uppgifter och det tredje hade uttalat sig i medierna om sin anmälan. Vad gällde begäran om att få ut de inkomna anmälningarna från Bauhaus och Telenor blev det avslag i fråga om Telenor medan anmälan från Bauhaus lämnades ut av Datainspektionen.
Sökanden överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att ett antal avsnitt i Telenors anmälan kunde lämnas ut. Vad gällde listan med bolag som hade anmält personuppgiftsincidenter så skickade kammarrätten tillbaka den delen till Datainspektionen för ny prövning. Det gäller inte någon absolut sekretess för uppgifter om identiteten på dem som anmäler personuppgiftsincidenter, konstaterade kammarrätten. Den frågan måste bedömas utifrån innehållet i respektive anmälan, vilket Datainspektionen inte hade gjort, enligt kammarrätten.
Rapport om personuppgiftsincident var offentlig
En journalist hade rätt att få ut en rapport om en personuppgiftsincident som hade kommit in till Datainspektionen. Kammarrätten slog fast att rapporten kunde lämnas ut i sin helhet. Incidentrapporter kan visserligen ge upplysningar om att en viss ingivares IT-system är sårbart för attacker. Men i det här fallet avsåg inte rapporten intrång eller brister i ett IT-system. Därmed var den harmlös och kunde lämnas ut, enligt kammarrätten.
Hemligt om personuppgiftsläcka inträffat
En person begärde hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att få ta del av en IT-incidentrapport från Försäkringskassan som gällde en personuppgiftsläcka från myndighetens tjänst Mina sidor ett visst angivet datum. MSB avslog begäran med motiveringen att en uppgift om huruvida en viss myndighet under en viss tidsperiod lämnat en IT-incidentrapport eller inte kan avslöja brister i myndighetens IT- och kommunikationssystem. Personen överklagade och påpekade att det framgår av tidningsurklipp som publicerats på Facebook att en IT-incident inträffat på Försäkringskassan. I ett yttrande till kammarrätten svarade MSB att Försäkringskassan inte på något sätt bekräftat att en incident skulle ha ägt rum. Kammarrätten delade MSB:s bedömning och avslog överklagandet utan någon närmare motivering.
IT-incidenter var hemliga
En politiker begärde ut IT-incidentrapporter som hade kommit in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB) från andra myndigheter. MSB lämnade ut rapporterna men med merparten av uppgifterna maskerade. Politikern överklagade till kammarrätten och skrev att fler uppgifter borde kunna offentliggöras, till exempel namnen på de rapporterande myndigheterna och datumangivelser. Dessutom menade hon att vissa uppgifter borde kunna lämnas ut med sekretessförbehåll. Kammarrätten avslog överklagandet. Det framgår inte av domskälen om kammarrätten prövade frågan om sekretessförbehåll.