Länsstyrelse måste sekretesspröva utlämnande av anställdas personnummer på nytt

Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.

Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.

Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.

Personalsocial sekretess inte tillämplig på skrivelse från kommuns skolchef

En skrivelse med bilagor, som lämnats över av dåvarande skolchefen i Arvidsjaur till andra chefer inom kommunen, lämnades först inte ut av kommunstyrelsen efter begäran från en lokalpolitiker. Kommunstyrelsen hänvisade i sitt avslag till den paragraf i OSL som stadgar att sekretess gäller för personalsocial verksamhet. Men den bedömningen delas inte av kammarrätten. Domstolen anser inte att skrivelsen kan sägas ha tagits fram inom ramen för en personalsocial verksamhet, med följden att det angivna lagrummet inte är tillämpligt i sammanhanget. Enligt rätten handlar det snarare om ”en uppräkning av händelser som anses ligga en person anställd hos kommunen till last”, sammanställd av skolchefen. Därmed bör handlingen lämnas ut, om inga andra sekretessgrunder finns, sammanfattar domstolen.

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunalt bostadsbolag offentliga

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunägda Nordanstigs Bostäder AB är att anse som allmänna handlingar, som ska lämnas ut om inte någon sekretess föreligger. Det meddelar Kammarrätten i Sundsvall, efter att en lokalpolitiker tidigare har nekats att del av handlingarna. Bostadsbolaget betonade i sitt beslut att det inte fanns ”något syfte” med begäran då personen inte satt i styrelsen vid tillfället, och att protokollen från mötena fanns tillgängliga via kommunens hemsida. Övriga dokument – det vill säga bilagorna – är vare sig inkomna eller upprättade och därmed inte offentliga, ansåg bolaget vidare.

Men den bedömningen underkänns alltså i domstol. Kammarrätten betonar att bilagorna har angetts särskilt i protokollen, och att de senare är slutligt justerade. Bolaget beordras nu att göra en sedvanlig sekretessprövning av materialet. Lokalpolitikern är numera styrelsesuppleant i Nordanstigs Bostäder.

Ledamöters personnummer var offentliga

Personnummer avseende ledamöterna i en övervakningsnämnd är inte hemliga enligt den förstärkta personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §. Det slog HFD fast i denna dom.

Den förstärkta sekretessen gäller visserligen avseende anställda vid ”Kriminalvården” . Men övervakningsnämnderna, som är fristående myndigheter, nämns inte i OSF 9 §.

”Även om övervakningsnämnderna kan sägas ingå i det övergripande begreppet ”kriminalvården” tillsammans med myndigheten Kriminalvården, måste bestämmelsen dock förstås på så sätt att det är myndigheten Kriminalvården som avses”, skrev HFD.

I ett senare avgörande prövade HFD om ledamöternas personnummer i stället kunde sekretessbeläggas med stöd av första stycket i OSL 39:3. Men det gick inte heller, enligt HFD, för då måste det finnas skäl att anta att ledamöterna eller deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Någon omständighet som talade för ett sådant antagande hade inte kommit fram, enligt HFD. Uppgifterna skulle därför lämnas ut till den klagande.

Filförteckning i hemkatalog inte allmän handling

En person vände sig till landets fyra kammarrätter och begärde att få ta del av en fullständig förteckning över filerna i den ”hemkatalog” eller motsvarande som kammarrättspresidenten vid respektive domstol hade i sin tjänstedator. Kammarrätterna avslog med motiveringen att förteckningen inte var en allmän handling. Personen överklagade kammarrätternas avslagsbeslut till högsta förvaltningsdomstolen, HFD, men även HFD avslog. Enligt domstolen är en hemkatalog inte ett register eller en förteckning som förs fortlöpande på det sätt som avses i TF 2:10 1 st 1 p. HFD pekade på att en hemkatalog är ett personligt lagringsutrymme som en myndighet tillhandahåller en anställd. Hemkatalogen uppdateras kontinuerligt allteftersom den används men dess systematik skapas av den anställde och är varken förutbestämd eller automatisk. HFD jämförde med RÅ 1998 ref. 44, RÅ 1999 ref. 18 II och HFD 2015 ref. 4.

HFD_5638_17

HFD_5637_17

HFD_5562_17

HFD_5561_17