Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Brister i fartyg hemliga

När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.

KR_Jonkoping_3149_15

KR Jönköping 3093-10

En kommuns servicekontor som är utförare i en kommunal utförar-/beställarorganisation är att betrakta som en affärsverksamhet när servicekontoret är konkurrensutsatt, dvs. om det i vissa fall konkurrerar med privata aktörer när kommunen upphandlar tjänster. Uppgifter om servicekontorets priser och kostnader i ett specifikt projekt kunde inte lämnas ut till en journalist med hänsyn till sekretessen för myndighets affärsverksamhet i OSL 19:1. Andra begärda uppgifter omfattades inte av sekretessen och kunde därför lämnas ut.

KR_Jonkoping_3093_10