Fel av Kriminalvården att hänvisa till tingsrätten

En person begärde att, på plats på Kriminalvårdens frivårdskontor i Luleå, få ta del av ett yttrande enligt lagen om särskild personutredning i brottmål. Hon angav ett målnummer och att yttrandet var ställt till Luleå tingsrätt. Kriminalvården konstaterade att den begärda handlingen fanns i myndighetens elektroniska verksamhetssystem men avslog begäran med hänvisning till TF 2:12 2 st. Enligt Kriminalvården kunde personen, ”utan beaktansvärd olägenhet”, ta del av handlingen hos Luleå tingsrätt. Hon överklagade till kammarrätten som gav Kriminalvården bakläxa. Domstolen hänvisade till att den aktuella bestämmelsen införde på 70-talet när stordatorer var ”…det dominerande digitala inslaget”. Syftet då var att den myndighet som sökanden vände sig till inte skulle vara skyldig att göra ”kostnadskrävande extrakörningar med datamaskin” (prop. 1973:33, s. 82), om en utskrift redan fanns tillgänglig hos en närbelägen myndighet för läsning på stället. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen menade kammarrätten att det aktuella undantaget numera har ett mycket begränsat tillämpningsutrymme. Kammarrätten konstaterade att inget i målet tydde på att det skulle finnas några beaktansvärda praktiska hinder för Kriminalvården att, efter en eventuell sekretessprövning, tillhandahålla den efterfrågade handlingen på stället, antingen för läsning på en bildskärm eller genom en utskrift. Därför menade domstolen att Kriminalvården inte hade rätt att hänvisa personen till en närbelägen tingsrätt med motiveringen att ”handlingen torde vara offentlig där”.

KR_Jonkoping_1249_17

Bombhot betydande hinder mot utlämnande

En person ringde till en tjänsteman vid Kriminalvården och begärde ett utdrag ur diariet som visade dagens inkommande post. Hon ville ta del av utdraget på stället vid Kriminalvårdens huvudkontor. Tjänstemannen och resten av personalen hade vid tillfället evakuerat kontoret på grund av ett bombhot. Sökanden fick därför besked om att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av betydande hinder enligt TF 2:12. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag.

kr_jonkoping_3600_16

Inte hemligt var fånge sitter inne

En person vände sig till anstalten Färingsö och begärde att få ta del av strafftidsbeslut för alla intagna med ”skyddad id” som var placerade vid anstalten ett visst datum. Kriminalvården lämnade ut ett strafftidsbeslut som passade in på begäran men maskerade uppgifter om den intagnes namn och personnummer, uppgifter om vilken domstol som dömt ut straffet, målnumret och namnet på häktet där beslutet hade fattats. Myndigheten konstaterade att uppgifterna inte kunde hemlighållas med stöd av OSL 35:15. Den bestämmelsen skyddar visserligen uppgifter om personliga förhållanden i Kriminalvårdens verksamhet men alla former av beslut är undantagna från sekretessen. Myndigheten tillämpade därför i stället OSL 21:3 som skyddar uppgifter om förföljda personer, bland annat uppgifter om var sådana personer bor stadigvarande eller tillfälligt. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde Kriminalvårdens beslut och bestämde att strafftidsbeslutet skulle lämnas ut i sin helhet. Domstolen hänvisade till att begränsningar av den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar måste anges noga i lag. Domstolen konstaterade att det aktuella strafftidsbeslutet inte innehåller några uppgifter om var den intagen tillfälligt vistas. Däremot, förklarade domstolen, innehåller beslutet sådana uppgifter som tillsammans med det sätt som begäran hade formulerats avslöjar var den intagne för tillfället befinner sig. Men enligt domstolen var det förhållandet inte skäl att enligt OSL 21:3 eller någon annan sekretessregel vägra lämna ut de begärda uppgifterna.

kr_jonkoping_2554_16

Länkar var inte allmänna handlingar

I ett överklagande av ett beslut från Kriminalvården hade klaganden bifogat tre länkar till sajten Allmanhandling.se. En annan person vände sig till Kriminalvården och begärde ut innehållet i länkarna men fick avslag eftersom myndigheten ansåg att länkinnehållet inte var inkomna handlingar. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten hänvisade till att Kriminalvården inte hade öppnat länkarna utan bara vidarebefordrat överklagandet till den domstol som skulle pröva det. ”Uppgifterna i länkarna hade således inte tillförts ärendet när Kriminalvården lämnade det ifrån sig” och därför var de inte allmänna, enligt kammarrätten.

KR_Jonkoping_492_16

Kraschat datasystem var betydande hinder

En person begärde att vid Kriminalvårdens huvudkontor få ta del av ett permissionsbeslut gällande en viss klient. Myndigheten nekade eftersom datasystemet där beslutet förvarades för tillfället var ur bruk. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen instämde i Kriminalvårdens bedömning att det förelåg betydande hinder för ett utlämnande.

KR_Jonkoping_554_16

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15

Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess

En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.

KR_Jonkoping_515_15

Mejlade sig själv – mejlet blev inte allmän handling

Kriminalvården vägrade lämna ut ett mejl som en tjänsteman skickat från sin privata mejl till sin jobbmejl. Mejlet innehöll material till en rättsutredning som tjänstemannen arbetade med och till mejlet fanns bilagor med hovrättsavgöranden. Personen bakom begäran överklagade men kammarrätten fastställde Kriminalvårdens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att avsändaren var anställd hos myndigheten och hade skickat meddelandet till sig själv på arbetet. Därför hade e-postmeddelandet skickats inom myndigheten, enligt domstolen. Att det hade skickats till myndighetens e-postserver från en extern e-postadress förändrade inte domstolens bedömning. Mejlet med bilagor var alltså inte en inkommen handling och kunde inte heller anses som upprättat eftersom det inte var färdigställt. En av rättens ledamöter var skiljaktig och menade att mejlet var en inkommen handling bland annat eftersom bilagorna med hovrättsavgöranden ursprungligen kom från en annan myndighet.

KR_Jonkoping_1424_15

KR Jönköping 3370-14

En person begärde ut diverse rättsfall som Kriminalvården hänvisat till i ett beslut. Kriminalvården avslog med hänvisning till att rättsfallen omfattades av den så kallade biblioteksregeln i tryckfrihetsförordningen och därför inte var allmänna handlingar. Personen överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Jonkoping_3370_14