Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket

När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.

KR_Jonkoping_411_18

Ingen insyn hos Luftfartsverkets dotterbolag

En journalist begärde hos Luftfartsverket att få ut en förteckning över avtal mellan verkets helägda dotterbolag, LFV Aviation Consulting AB, och företaget Global Aerospace Logistics. Luftfartsverket avslog begäran med hänvisning till att LFV Aviation Consulting AB är ett privat bolag som inte omfattas av offentlighetsprincipen. Journalisten överklagade och anförde bland annat:

”LFV Aviation Consulting AB använder sig av Luftfartsverkets servrar och domännamn för all sin e-postkommunikation. Bolaget och myndigheten delar även ekonomisystem, lokaler och personal. LFV Aviation Consulting AB är i praktiken en integrerad del av myndigheten och det saknas tydliga skiljelinjer mellan arbetet hos myndigheten respektive bolaget.”

Argumenten övertygade inte kammarrätten som avslog. Visserligen förvarades förteckningen över avtalen i en mapp i Luftfartsverkets datasystem och viss personal inom Luftfartsverket hade tillgång till mappen. Men de hade inte tillgång till mappen i egenskap av anställda på Luftfartsverket utan i sitt uppdrag för dotterbolaget, enligt kammarrätten. Därför menade domstolen att Luftfartsverket endast förvarade den begärda förteckningen som ett led i teknisk lagring för annans räkning.  Den var därför inte en allmän handling hos Luftfartsverket.

KR_Jonkoping_62-18

Hemligt om säkerhetsskyddsavtal saknas

Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev ”Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev ”Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”

KR_Jonkoping_3318_17

RegR 6174-09 (RÅ 2010 ref. 20)

En journalist fick rätt att ta del av namnen på tidigare anställda vid Luftfartsverket som blivit uppsagda efter att ha porrsurfat på jobbet. Att uppgifterna lämnades ut kunde inte antas leda till att de enskilda eller någon av deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men.

RegR_6174_09