Multimediaföreläsning omfattades av biblioteksregel

En person begärde ut en multimediaföreläsning som hade producerats av juridiska fakulteten vid Lunds universitet och som lånades ut till studenterna under kursperioden. Universitetet avslog med hänvisning till att föreläsningen omfattades av den så kallade biblioteksregeln.

Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen motiverade avslaget så här:

Det finns enligt kammarrättens mening inte anledning att ifrågasätta att multimediaföreläsningarna ingår som beståndsdelar i en samling som är att betrakta som myndighetens bibliotek. Det förhållandet att de är producerade av universitetet är inte skäl att göra en annan bedömning.

JK-kritik mot universitets diarieföring

I det här beslutet ifrågasatte JK hur ett antal universitet hade ordnat sin diarieföring av allmänna handlingar och uttalade sig i vissa andra frågor relaterade till detta.

JK uttalade sig bland i frågan om universitetens olika delar skulle ses som sådana självständiga organ som omnämns i TF 2:11 1 st:

”De olika organ (fakultetsnämnder, institutioner och liknande) som ingår i universitets organisation kan enligt min mening inte generellt anses ha en sådan självständig ställning som avses i förarbetsuttalandena. Alla delar av universitetet tillhör alltså som regel en och samma myndighet.”

JK uttalade också att det inte finns något krav på central diarieföring, även om det är att föredra:

”Det är naturligtvis en fördel för den som önskar att ta del av allmänna handlingar hos ett universitet att centralt kunna ta del av myndighetens diarium eller diarier, särskilt som universitet i regel är stora myndigheter vars olika organ ofta är utspridda i olika byggnader. Med hänsyn till myndigheternas frihet att ordna sin diarieföring kan emellertid, som tidigare nämnts, något krav på central diarieföring inte ställas.”

JK kom vidare in på hur allmänna och offentliga handlingar kan hållas ordnade på annat sätt i stället för diarieföras. Det kan till exempel ske genom aktbildning ”där endast den handling som initierat ärendet diarieförs och övriga handlingar antecknas på ett dagboksblad eller dylikt i akten”. Ett annat sätt är att samla handlingar av en viss typ kronologiskt i en pärm. Att hålla till exempel förordnanden ordnade i personnummerföljd var inte lämpligt enligt JK. Det här eftersom det är lättare att hitta bland förordnandena om de är ordnade till exempel alfabetiskt efter namnet på den som förordnandet gäller.

Illeruppfödares identiteter hemliga

Lunds universitet vägrade lämna ut uppgifter som avslöjade identiteten på de illeruppfödare som levererat försöksdjur till universitetet. Skälet var att uppfödarna kunde bli utsatta för sabotage om uppgifterna blev kända. Den företrädare för Djurrättsalliansen som begärt ut uppgifterna överklagade till Kammarrätten men domstolen fastställde avslagsbeslutet.

KR_Goteborg_2932_15

HFD 2015 ref. 4

En elektroniskt kalender i exempelvis programmet Outlook kan inte jämställas med en sådan fortlöpande förd förteckning som anses upprättat så snart den har färdigställts för anteckningar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fast i den här domen. Tidningen Lundagård  begärde hos Lunds universitet att få ta del av elektroniskt förda kalendrar för rektor, prorektor och vicerektorer under ett års tid. Lunds universitet avslog tidningens begäran med motiveringen att kalendrarna inte var att betrakta som allmänna handlingar. Kammarrätten och senare HFD gick på samma linje och avslog tidningens överklaganden. HFD motiverade sitt ställningstagande med att kalendrarna inte användes för att registrera händelser varefter de inträffade och att noteringarna inte gjordes i kronologisk ordning.

HFD_2368_14

HFDpt_2368_14

Yttrande_Datainspektionen